Sokrates vittnar: ”Jesus har uppstått!”

Posted on 18 maj 2019 by Martin Walldén

Kanske är det svårt att lägga ord i munnen på en redan avliden person, i alla fall om man vill göra anspråk på att de ska vara korrekta, så kanske ska det sägas redan nu:

Sokrates sa mig veterligen inget om Jesu uppståndelse!

En orsak kan vara att han var död redan då Jesus dog och följaktligen även då han uppstod?

Dock spelade han gudomlig fotboll!

Jag tänkte i denna bloggpost reflektera kring några saker om kring påskens stora händelser, påsk har i västkyrkan firats för ett par veckor sedan, för något kortare tid sedan i de ortodoxa kyrkorna. Det som framförallt kommer att avhandlas är förstås vad sjutton som hände? Varför blev det en sådan våg i tiden? Varför föranledde en avrättad man, långt ifrån maktens centrum, en sådan omvälvning i tiden att vi fortfarande skriver bloggposter om honom och det fortfarande finns drösvis med människor som vill lägga tid på att argumentera mot honom och hans existens? Påsken kan sägas uppmärksammades av ungefär tre miljarder människor, så något bör väl ligga bakom detta?

Så frågan är i korthet: Finns det något som tyder på att anledningen är att den döde Jesus lämnade sin grav?

Det blir dock som sagt först en vända förbi Sokrates

img_1853

Sokrates, känd för sin frågande metod, för sin död genom att svepa en bägare gift och för att hålla sina drifter i schack!

Sokrates var en av de klassiska filosoferna i det gamla Grekland. Han har inflytande genom till exempel den ”sokratiska metoden”; alltså att ställa frågor till sin motpart och genom dem resonera sig fram, eller genom dem få motståndarens argument att falla. Han blev mot slutet av sitt ungefär sjuttioåriga liv anklagad av de styrande i Athen för att missakta gudarna och för att förleda ungdomen och dömdes till att dö genom att dricka en bägare gift.

Den främsta källan till kunskap om Sokrates är hans lärjunge Platon, själv skrev nämligen Sokrates ingenting. I Platons berättelse om Sokrates så omfattar denne rätt starkt en platonsk världsbild, så en ständig fråga då man läser Platons verk med Sokrates är vem man möter egentligen, Platon eller Sokrates eller kanske någon mix? Den andra källan till Sokrates är en annan av hans lärjungar: Xenofon, kanske mest känd för sina berättelser om sina krigiska verksamheter?

Inget av ovanstående anses som särskilt kontroversiellt eller osäkert, vågar jag påstå.

img_1854.jpg

Platon, Sokrates lärjunge och främste skildrare av hans liv och lära.

Platons skrifter, som kanske är de bäst bevarade av dessa två källor, skrevs under senare delen av 400-talet före Kristus och in till ungefär mitten av 300-talet före Kristus. De lästa kopiorna vi har är från 900-talet efter Kristus.

Men ett möte med Tacitus kanske kan vara intressant också?

Här finns det inget sportvideo att visa så vi går direkt in på hans verk om de romerska kejsarna. Det är nog det verk som han är mest känd för, och ett verk gärna citerad i kristen apologetik också, men här ska vi inte läsa på om kejsar Nero och de kristna, utan om Tacitus själv och hans uppdragsgivare. Verket består av två delar Historiae och Annales i vilka de romerska kejsarna från Augustus död år 14 efter Kristus till och med Domitianus död år 96 efter Kristus.

Varför skrev inte Tacitus om vad som hände sedan?

Tacitus första historieverk Historiae behandlar förvisso döda kejsare, men i relativ närhet i tid (den tycks ha påbörjats före 105 efter Kristus och avslutats omkring 109 efter Kristus). Den behandlar alla avslutade kejsarkapitel (förutom kejsar Nerva som regerade knappt två år efter Domitianus), dvs den innehåller allt den kan om man vill berätta om vad som skett på kejsarämbetsfronten.

Detta för oss till en tredje antik historiker

Nämligen Lukas, eller som vi kanske känner honom ”evangelisten Lukas”. Han berättar om Paulus som är viktig i skildringen av Jesu uppståndelse, han är en tidig återgivare av händelsen och berättar om en mängd kända vittnen till denna händelse. Paulus hävdar att de flesta vittnena lever när han skriver och han återger en slags formaliserad skildring av det som hänt efter att Jesus döda kropp lagts i graven, en slags trosbekännelse, en sådan återgivning som medvetet formas först efter en stund omkring en händelse.

Nå Lukas berättar om Jesu liv, död och uppståndelse i sin första bok, den vi känner som Lukasevangeliet. I sin andra bok berättar han om vad som sker sedan med stor tyngdpunkt på Paulus liv. Det vi ska läsa här är endast ett mot stycke, nämligen avslutningen:

Där stannade han i hela två år på egen bekostnad. Han tog emot alla som kom för att besöka honom, och han förkunnade Guds rike och undervisade om herren Jesus Kristus med stor frimodighet och utan att bli hindrad.

– Apostlagärningarna 28:30-31

Vad händer sedan?

Ja det får vi inte veta. De enda uppgifter vi sedan har är att Paulus dog under kejsar Neros förföljelser, alltså senast år 68 efter Kristus. Det berättar de så kallade kyrkofäderna. Men när vi nu i kapitel efter kapitel nu kämpat oss fram genom det romerska imperiet, varför får vi inte veta hur det slutar? Ett möjligt svar är ju att det inte fanns något slut? Alltså inte då när Lukas skrev texten, Lukas tycks själv varit med på delar av resan, en god gissning är att denna företogs innan Paulus dog och att när Lukas och Paulus skiljdes åt så skrev Lukas denna skildring.

Vad innebär det?

Jo det innebär att livsteckningen i Lukasevangeliet är skrivet före år 68, och rätt långt före eftersom det ska hinna bli en resa till efter det med Paulus. Samma logik som med Tacitus, hans skildring slutar med det den kan skildra, eftersom resten inte hänt, samma bör kunna anses om Lukas!

När skrevs det då?

Tja en god gissning är att båda Lukas verk skrevs före år 68. De finns bevarade tillsammans med det mesta av övriga bibelböcker från ca. 150 år efter att de nedtecknades i Cheaster Beatty och med hela Bibelns Nya Testamente från ca. 300 år efter att de nedtecknades (Codex Sinaiticus). Lite närmare än 1200 år som för Sokrates!

Någon slags sammanfattning av Sokrates, Tacitus och Lukas

Vad vill då denna soppa ge för smak till påsktiden?

Jo lite av följande: Sokrates anses känd, fast källorna är honom närstående (lärjungar) och endast två och dessutom med ett stort tidsavstånd från nedtecknade till våra dagars kopior.

Bibelns källor, och då också uppståndelsens, är nära i tid och dessutom fler till antalet (fyra evangelier, en Apostlagärningar, ett antal brev (de viktigaste Paulus brev)), dessutom stöds de positiva källorna av fiendesidan (som Tacitus, Josefus m. fl.).

Slutsatsen blir!?

Okej, Sokrates har inte vittnat, men bedömningen av det vi vet om honom gör att vi bör ta i beaktande att Paulus säger:

Bröder, jag vill påminna er om evangeliet som jag förkunnade, som ni också tog emot, på vars grund ni står och genom vilket ni blir räddade. Jag vill påminna er om orden i min förkunnelse – den håller ni väl fast vid, annars var det bortkastat att ni kom till tro. Bland det första jag förde vidare till er var detta som jag själv hade tagit emot: att Kristus dog för våra synder i enlighet med skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder vid ett och samma tillfälle, de flesta är ännu i livet, men några har avlidit.

1 Korinthierbrevet 15:1-6

Här är liksom en annan nivå av vittnen som kan bekräfta något, mer än 500 stycken, det är fler än två! Som man dessutom kan få träffa eller i alla fall bli facebookvänner med (eller vad man nu hade för sociala medier på den tiden).

Även Tacitus har bidragit med att dessa är i livet, eftersom bedömningen av hans verk ger att Apostlagärningarna är skriven före Paulus död, och då också hans omvittnande om Jesu uppståndelse.

Texten om alla vittnen är dessutom betydligt nyare så tidigt och på den plats det skedde och med kända vittnen som fortfarande kunde frågas så kan en liten byggsten till påskens stora katedral tydligt ses: Det är ingen sentida myt utan ett tidigt vittnesbörd, ja samtida med den kristna kyrkans födelse!

/ Martin Walldén

Filed under: apologetik | Tagged: , , , , , | Leave a comment »

Apologetik del 5 – Biologilektion (evolutionsteorin har bevisat att Gud inte finns)

Posted on 14 augusti 2017 by Martin Walldén

Det har blivit dags för femte delen av min bloggpostserie om mötet med ateismen när man kommer ut som kristen. Ett möte som kan kännas motigt att uppleva som kristen och som om man har hemmaplan och ett enda mål att spela mot om man är ateistiskt troende. Denna bloggpsotserie vill dock se närmare på hur spelplanen verkligen ser ut och vid vilka tillfällen vem spelar på vilken planhalva (för alla våra vänner som inte hyser sportintresse så vill jag påtala att detta alltså är en liknelse ifrån spelet fotboll, som för övrigt varit med i samtalet kring ateism och kristen tro).

Nu har vi alltså kommit fram till det ultimata motbeviset mot kristen tro: Biologin och vad som lärs ut på biologilektionen. Där lärs ofta ut att på neutral grund, utan att säga något om Gud finns eller inte, så kan man säga att människan kommit till ur inget, eller iallafall något mycket enkelt och litet, endast med hjälp av ingenting eller som kallas ”blinda naturkrafter” (alltså de är ju blinda, stumma och opersonliga och i den bemärkelsen ”ingenting”)  såsom naturligt urval, slump, mutationer, variationer och en lååååång tid. Detta har lett till att vi nu vet att människan och djuren inte har skapats av någon gud och verkligen inte på det sätt man brukar ange att Bibelns första kapitel säger, den så kallade skapelseberättelsen.

Fast hur blev det där nu? Sa man verkligen inget om Gud? Jo, det gjorde man förstås!

Inom ramen för Svenska apologetiksällskapet har vi valt att inte ta ställning till något särskilt sätt att få ihop detta med den kristna tron. För en del är det mycket anstötligt att vi inte helt ansluter oss till den moderna tiden och anammar evolutionsteorin helt och fullt och för andra är det direkt hädiskt och galet att inte helt hålla fast vid alla angrepp på evolutionsteorin eftersom den motsäger Bibeln. Nå olikheter är nog något vi får stå ut med!

Det är viktigt att säga att denna konflikt funnits i ungefär 150 år och att den kristna kyrkan har aldrig varit större eller mer välspridd än vad den är nu under dessa 150 år och detta trots att vetenskapen aldrig varit mer omfattande och kanske inte heller mer vördad och mer skiljd ifrån den kristna tron i människros medvetenade och i önskad hållning hos många.

Det är vidare viktigt att påpeka att tankar kring detta ämne och denna tanke om konflikt mellan biologilärarens undervisning och den kristna tron har tänkts under dessa år vilket innebär att svar saknas antagligen inte när man som ateistiskt troende och som kristen försöker förstå sig på denna möjliga konflikt. Det vi ska göra är att försöka se lite närmare på några tankar som framkommit under dessa 150 år. Till dig som är kristen säger jag redan nu att det finns ingen anledning att inte ta in vad biologiläraren säger av det som vederbörande kan belägga vetenskapligt inom biologiämnet, men det finns heller ingen anledning att ta in vad biologiläraren säger om den kristna tron, för där är vederbörande med all säkerhet inte en fackman. Kanhända är konflikten trots allt mer en myt än vad man kan tro?

Är ni med? Nu kör vi (det blir förstås lite kortfattat beskrivet för de flesta tillvägagångssätten, men jag hoppas att med en någorlunda enkel, men matnyttig  källhänvisning/studera vidare tankar kunna ge tillräckligt för att den som vill ska kunna fördjupa sig i detta)!

Det tycks finnas tre huvudlinjer för en kristen att få ihop sin kristna tro med det som förkunnas i landets biologisalar för det som förkunnas är ju inte direkt att kristen tro har fel, utan mest att tron hör till religionstimmen och evolutionsteorin till vetenskapen och som det står i Bibelns första kapitel kan det inte gått till visar vetenskapen. Ja, som den uppmärksamme såg menar jag att det ganska ofta görs utsagor om Bibeln och Gud på detta indirekta sätt och då blir det ju så att i praktiken säger man att vetenskap är rätt, Bibeln är inte vetenskap och har fel och därmed hela den kristna tron. Givetvis är det så att Bibeln främst handlar om viktigare grejer än vetenskap, den vill berätta vägen till Livet; Livet med Gud, om relationen med den som är Kärleken, Godheten, Nåden, Heligheten etc, men den säger också saker hur allt kom till, så vad gör vi med det?

Vi ska kort beskriva huvudlinjerna, sedan ge några tankar och så lite hjälp till vidare läsning, mer tror jag inte vi hinner innan jag spillt nog av din tid för den här gången!? Kanske får det bli en uppföljning med mer detaljer om detta lite senare?!

Huvudlinjer för kristen tro och biologi

  1. Komplement: Bibeln beskriver tillkomsten på ett varför-plan (Gud ville det och har ett syfte), men vetenskapen får säga hur det hela gick till. Skapelseberättelsen blir då mer att förstå som poetisk. Här ifrågasätts inte evolutionsteorin nämnvärt utan man följer snällt i fållan med de övriga fåren. Dock menar man ofta att Gud styrt och lett evolutionen (med hjälp av de naturliga krafterna, människan blir då inte en slumpprodukt och inte vår tillvaro utan betydelse).
  2. Intelligent design: Här säger man att det vi ser i naturen; om det hade blivit observerat någon annan stans skulle kallats för design (alltså inte uppkommet av blinda naturprocesser).
  3. Kreationism: Här är man öppet kritisk till evolutionsteorin och menar att Bibelns första kapitel beskriver hur det gick till vid uppkomsten av jorden och livet.

Vid ett senare tillfälle i denna bloggpostserie tror jag att jag ska närma mig själva bibelordet i det som brukar kallas skapelseberättelsen och vad det säger och vad det inte säger och om grundtexten ger några ytterligare dimensioner som går förlorade då vi läser på svenska, men för nu ska jag skissa upp de tre huvudlinjerna och ge lite hjälp till fördjupning och sedan avrunda!

Komplement

Här kan man ta rygg på före detta chefen för kartläggningen av det mänskliga genomet (DNA) Francis S. Collins. Han är en rätt traditionell kristen, evangelikal på amerikanskt kristendomsspråk, han var alltså chef för HGP (Human Genome Program) och är rätt bevandrad inom biologi. Han förespråkar något han kallar Biologos vilket inte är evolution utan Gud eller liknande utan att Gud använt evolutionen för att skapa världens varelser. Som människor är vi i kontinuitet, men ändå annorlunda, då vi också är andliga varelser.

Intelligent Design

Man har förutom det med likheten till övrigt designat vi känner till också två koncept till för att upptäcka design i världen. De är lika varandra och jag väljer att inte översätta dem utan de anges av William Dembski som specified complexity och av Michael Behe som irreducible complexity. Det de pekar på är att mycket inom biologin består inte av saker/funktioner som gradvis kan utvecklas utan de är ett paket av funktioner som om man tog bort en inte skulle fungera alls. De menar att detta är ett argument mot evolution som gradvis förutsätts ha kompletterat organismer till högre och högre komplexitet. Detta kan låta som vettiga invändningar, men det är ingalunda riskfritt som exemplet i länken visar!

Kreationism

Detta är den svåra vägen, men kanske intressantast för att tänka på vad Bibeln säger, vad vetenskapen säger och om de verkligen är i konflikt. Det är för en ateistiskt troende svårsmält och att få någon att lyssna på sakargument från någon som ser sig som kreationist är inte det enklaste! Här handlar det för motståndaren sällan om att lyssna och vetenskapligt förkasta ideér utan att i förväg bestämt sig för att det inte finns något att komma med inom kreationismen. En kreationistisk tanke utgår ifrån att Bibelns skapelseberättelse berättar hur världen kom till. En del menar på kort tid, andra kallar sig gammaljordskreationister. Fossil menar man kom till i flodkatastrofen under Noas tid, man menar att nu sker få fossilbildningar eftersom det är när något täcks över snabbt som det blir fossil (se efter själv nästa gång du går i skogen, var är älgkadavret som håller på att täckas över av avlagringar, skog etc för att så småningom bli fossil?), man menar också att det faktum att man funnit röda blodkroppar och köttlukt i fossil tyder på att de inte är så gamla som man ofta säger. Det kanske farligaste med kreationism för en ateistiskt troende är nog ses angrepp på den geologiska tidsskillnad eftersom tid i oanade mängder nästan är av oerhörd vikt för att överhuvudtaget kunna betrakta evolutionsteori somplausibility. Det farligaste för en kristen är nog att anamma kreationismen, då är man liksom rökt och ovetenskaplig per definition.

Vidare studier

Komplement 

Här först och främst Francis S. Collins bok Evolutionen Gud (första tryckningen) Guds språk (namnet på följande tryck).
Här kan också nämnas prästen och professorn  Carl Reinhold Bråkenhielm och hans bok Gud & Darwin – känner de varandra? : ett bioteologiskt samtal och Den dolde artisten – om darwinism, skapelsetro, mening och slump.

img_4113

Intelligent design 

Standardverken och lite av startskottet är väl Phillips Johnsons Fallet Darwin (Darwin on trial). Anledningen till hans reflekterande var boken Evolution: a theory in crisis och The blind watchmaker som kom ut ungefär samtidigt, men med väldigt olika syn på evolutionsteorins förklaringsvärde.

Sedan finns några olika av William Dembski varav The design interference och Intelligent design och The design revolution nog är de mest spridda.

Mest i ropet på senare tid har nog Michael Behe varit och då främst med böckerna Darwins black box och The edge of evolution.

Kreationism

Mats Molén och hans bok Vårt ursprung. Lee Strobls The case for a creator och Anders Gärdeborn Intelligent skapelsetro och föreningen Genesis.

 img_4119-1

Övrigt

Förutom dessa finns förstås en hel del som skriver utan att välja fack eller väg och som inte nödvändigtvis vill få ihop någon tro med någon evolutionsteori utan bara vill påpeka brister i densamma och brister i dess förklaringskraft.

Avslutning

Som avslutning skulle man kanske passa på att ge några tips för att samtalet ska flyta bra!? Det viktigaste är att definiera vad man talar om och att prata om samma sak! Att flytande använda olika begrepp inom evolutionsteori eller svänga sig med förutfattade meningar om Bibeln utan att man gemensamt ser vad som står är säkra vägar för att missförstå varandra; om detta sker medvetet finns stora möjligheter att man förlorar trovärdigheten utan att blivit motbevisad så be alltid den du samtalar med att förklara och avgränsa och definiera så att det går att samtala om ämnet!

Det är som i början av min bloggpostserie helt enkelt: Hur varmt badvattnet är beror på varifrån man kommer; det man har som förutfattad mening beror på vad man matats med och vad man själv processat eller inte. Som kristen (och som ateistiskt troende också förstås) är det viktigt att minnas att en ateistiskt troende kanske aldrig tvingats reflektera över grunderna i sina tankar och då kan det vara svårt att komma in i detta spår! Detta kan vara sant för en kristen, men jag undrar om det är vanligt när man kommer så långt att man inte bara kommit ut som kristen utan också börjat samtala om/med andra livsåskådningar?

Med hopp om välsignelse över ditt liv! / Martin Walldén

De första delarna i bloggpostserien är:

Del 1 – Att vara kristen i skolan, på jobbet, bland vännerna – Hur varmt är badvattnet?

Del 2 – Att tro på en gammal sagobok

Del 3 – Varför tror du inte på jultomten då?


Filed under: apologetik | Tagged: , , , , , , , , , | Leave a comment »

Apologetik del 3 – Varför tror du inte på jultomten då?

Posted on 09 augusti 2017 by Martin Walldén
Detta är del 3 i serien om att mötas av en hink isvatten av motfrågor och motargument för den kristna tron. Dessa hinkar med isvatten av ifrågasättande som allt för ofta är så pass tråkiga att du och jag undviker att berätta om att vi är kristna.
Del 1 – Att vara kristen i skolan, på jobbet, bland vännerna – Hur varmt är badvattnet?
Del 2 – Att tro på en gammal sagobok
Denna serie är en liten kompisguide (antingen en handduk att använda efter ishinken eller en doppvärmare att stoppa i vattnet i hinken så upplevelsen blir trevligare) som vill avdramatisera det hela och visa att alla mer eller mindre hätska och/eller ifrågasättande kommentarer och frågor vi får kanske inte direkt visar att kristen tro är det dummaste som finns, utan att tron på Jesus och livet med honom tvärtom kan vara något gott och stabilt att bygga sitt liv på! 
Men om jag inte är kristen då? Ja då tror jag att man kan läsa denna med behållning, man kan se att om jag hade stannat upp lite och funderat i stället för att raljera så kanske det hade funnits något hos min vän/arbetskamrat/klasskamrat/föreningskompis etc som vore värt att utforska. 
Men jag är inte raljant! Det var trevligt säger jag, då är du i gott sällskap med mäng av mina icke-kristna vänner som är trevliga och som jag på olika sätt samtalar om dessa frågor med! 
Idag ska vi se närmare på de andra livsåskådningarna som du kommer få frågan om varför du inte tror på: 
”Det finns ju så många olika religioner, de säger ju samma sak/de är ju egentligen samma sak.”
”Tror du på tomtar/troll/sagor/tomten också?”
Här kan vi notera en sak först: Du kommer inte få någon fråga om ateism, för det betraktas oftast inte som en annan tro/livsåskådning utan som en självklar grund som man sedan lägger något till (ungefär som att ateism är mackan och religion är pålägg; kan vara trevligt, men är onödigt)! Detta är väldigt intressant och här kan man istället för att backa undan och börja berätta de goda skälen för att man inte tror på allt möjligt göra några frågor kring vad de andra tror på och varför. Många har ganska okritiskt anammat en ateistiskt livshållning utan att reflektera mer över det, sedan kan man ändå rätt frispråkigt kommentera att kristna blir kristna för att deras föräldrar är det (vilket inte är helt sant eftersom kristen tro förutsätter en relation) och det är en stor sorg i kyrkan att inte fler barn följer sina föräldrar (exv. Carl-Henrik Jaktlunds bok Jesus gick vidare och kyrkan står kvar), men kan emellanåt vara helt oreflekterade kring sin egen tro i relation till sina föräldrars. 
Många säger då att de tror på vetenskapen/vetenskap. Då bör de få frågan vad det är och om de lever sina liv efter detta? Ofta menar man NATUR-vetenskap; fysik, matematik, kemi etc. Men ändå kommer man fram till att även dessa människor inte mäter sin pojk- eller flickväns kärlek i kilo, inte beskriver sitt nyfödda barns liv i kolvätetermer etc. De står säkert inte och tvekar vid övergångsstället heller vid grönt ljus i misstro mot att människor stannar, de litar helt enkelt på annat än bara vetenskap, något mer immateriellt (något inte mätbart) så då blir inte någon av er endast troende på förnuft eller på det som vetenskapen kan visa utan ni båda har faktiskt mer i era liv än så och ni båda har tillgång till tron på vetenskapen, inte bara den som är ateist. 
Sedan kommer vi till de olika religionerna och här är det ofta svårt i samtalet att göra sig helt förstådd upplever jag, för kunskap om religion tenderar att inte vara den starka sidan hos den som är ateist. På ett sätt förståeligt, men på många sätt rätt konstigt; man förhåller sig ofta helt ovetenskapligt till sin livsåskådning vilket är just vad man anklagar kristna för: ”Ni tror på en saga etc”. Med ovetenskapligt menar jag att man inte har undersökt särskit noga, man är kvar i ett fack man hamnat i, man målar ofta upp bilder av religion, av kristen tro och berättar vilken gud man inte tror pågen Gud som många kristna inte heller tror på, vilket kan vara överraskande för någon som inte är så van att prata om sin ateistiska tro utan är mer van vid att klanka ned på den gud man tror är den kristnes Gud. Här kan en viss vaksamhet vara på sin plats, ofta måste man göra tydligt med varandra vad man pratar om, för annars pratar man helt förbi varandra. 
Så med det sagt kan man gå in i ett studium av de olika religionerna, vilket förstås skulle kunna göras i hyllkilometer av böcker vilket också många har gjort, men för ett samtal av denna karaktär kan man nog som mest hoppas på en fikarast i cafeterian och då får man välja några sätt att jämföra dem som visar på eventuella likheter och skillnader. 
Det är lite olika vad för motargument man kan få och vad som krävs för att motbevisa det. För att motbevisa påståenden som ”alla religioner säger samma sak” är nedanstående rubriker lämpliga, för att samtala om påståenden som ”man kan tro på vad man vill/det är vad du tror, men jag tror…” så kanske man kan använda dessa också men då fundera lite kring om det verkligen finns skäl att tro på det som någon knåpat ihop i sin kammare (här kan du ju läsa in dig på någon sådan religon typ Mormonismen och så jämföra och fråga varför personen inte tror på Joseph Smiths hemgjorda variant, men på sin egen (här gäller det dock att ladda upp med kärlek och omtanke, ingen vill bli offentligt avklädd det som den håller heligt så taget varligt)).  
Vilka religioner bör man ta med?
Välj de stora de som brukar kallas världsreligioner; judendom, kristendom, islam, buddhism, hinduism, sedan brukar många ateister veta mycket om små obskyra religioner eller dylikt bruk inom religioner, men det säger ju inte att alla religioner har fel (lite av poängen med denna uppställning att det inte så enkelt går att dra alla religioner över en kam.  
Dessa ämnen skulle jag välja
Uppenbarelse – Här är det verkligen skillnad. Kristendomen grundades av en figur som inte skrev något vad vi vet (utom i sanden), som enbart grundar sig på att det blev ett avtryck i historien som omvittna. Grundaren tjänade inget på detta inte heller hans efterföljare (typ 300 å senare kan vi kanske börja diskutera om man faktiskt tjänade på att vara kristen, men det var ju lite sent för de som dött för sin tro dessförinnan). 

Särskilt islam och buddhism har här en person som möter en uppenbarelse utan att någon annan är och sedan berättar de att de mött Gud och får direktiv etc och särskilt Muhammed (islam) tjänar rätt bra med världslig makt på det hela. Judendomen hävdar likt kristendomen att den är en historiereligion där Gud agerat i historien (mest noterbart vid uttåget ur Egypten, det stora problemet är källäget kring detta som hände för så länge sedan, men det kan vi återkomma till när det gäller Gamla Testamentet för helt kör är det inte). Hinduism har ett milt sagt oklart ursprung istället där det kanske t o m kan sägas att hinduism är beteckningen på de mer eller mindre lika eller olika religiösa förhållningssätt som finns i Indien med omnejd?! Fast det var min egen tanke. Mer vanligt är att man betraktar hinduism som ett sammanhängande system trots många gudar och olika strömmingar (jag lärde mig att det fanns 370 miljoner olika gudar). De olika gudarna ges olika beskrivning, men ses som olika uppenbarelser av världsskälen (Atman). 

Mål – Kristendomen och islam ser ut at ha samma mål; att leva med Gud i paradiset efter döden. Dock kan man säga att den kristne får levande Gud själv redan nu. Judendom har en mer världsnära tanke om at Gud är med i allt, förbundet mellan judar och Gud är i allt som sker. Lite oklar tanke om uppståndelse och evigt liv med Gud, men den förekommer. Buddhism har utslocknande som mål, hinduism att uppgå i världsalltet Brahman. 

Frälsning och vägen till den – Här är den kanske största skillnaden där i princip alla religioner har att man måste göra/prestera/komma till rätt insikt för att få komma till gud eller bli räddad från det som utmålas som problemet, ett undantag finns dock och det är kristendomen där Gud ser att människan inte klarar detta och blir människa och ger frälsningen gratis, utan att vi måste göra något.  
Av dessa enkla korta frågor kan man konstatera att det är stor skillnad, alla kan inte vara rätt, inte heller att säga sig tro på bara vetenskapen, men samtidigt vara ledsen när förälskelsen tar slut. 
Vi människor tycks tro på något mer än det vägbara och mätbara. 
Gott så! 
Men den här frågan som verkade så lovande om man bar på en ateistisk tro kan visa sig vara svårare att få till en poäng mot en kristen än man först trott, för här har den kristne allt historiskt stöd för Jesu liv, död och uppståndelse på sin sida (några tankar om det finns här), medan den ateistiskt troende måste visa upp lika starka stöd för sina icke materiella delar av sin övertygelse, annars har ju den kristen en mer vetenskapligt grundad tro (i bemärkelsen ”har mer skäl att tro på sin övertygelse”) än den som säger sig vara ateist och ändå tror på icke-materiella värden.  
Och så jultomten
Som kristen kan du ju visst tro på tomten :-) alltså på den biskop Niklas som är vår grund för tomten (jmf Sankt Nicholas), men skämt åsido så handlar det om att beläggen för spagettimonstret, tomten etc inte är starka nog, all tro på övernaturliga saker är inte likadan är huvudpoängen i denna bloggpost. 
God jul! Eller glad pingst i alla fall!  

 

/ Martin Walldén 

Edit: Denna artikel är uppdaterad 20170607

Filed under: apologetik | Tagged: , , , | Leave a comment »

Apologetik del 2 -Att tro på en gammal sagobok

Posted on 25 mars 2017 by Martin Walldén

Hur kan du tro på något som står i en [så] gammal bok?

En invändning som inte är allt för ovanlig mot din och min kristna tro. Det är också en invändning som det trevliga bibelstudiet/bönegruppen/ungdomssamlingen med den goda kladdkakan kvällen före  inte riktigt förmår svara på.

Det finns löjligt många skäl att sätta sin tilltro till Bibeln och det kommer att komma några av dem i denna bloggpost och fler i andra poster framöver, men först tänkte jag att vi skulle tänka till.

Vi som kristna förväntas allt för ofta stå till svars för vår tro, som om den i sig behövde försvaras, men ofta har den som inte omfattar den kristna tron inte särskilt mycket att komma med mer än förutfattade meningar om tro, Jesus, Bibeln etc.

Så det första som vi kan göra när vi möter en invändning likt denna om sagoboken är att se på frågan vi får, det kan vi alltid göra när någon ifrågasätter vår tro.

Frågan vi kan ställa oss är: Avgör verkligen någontings ålder hur sant det är?

Svaret är förstås: Nej!

Låt oss se på några viktiga, inte helt nytillkomna, fenomen som oftast omfattas av människor vi möter: Tryckfrihetsförordningen är lite drygt 250 år, är det en dålig sak bara därför? FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är drygt 60 år, är de mindre rätt än om de skulle skrivas idag? Demokratin räknar sina rötter tillbaka till det gamla Aten för cirka 2000 år sedan, är det en dum idé bara för det? För mycket länge sedan, långt innan Jesus vandrade omkring på jorden, visste man att jorden var rund.

20080816eclipsed2

Månförmörkelse visar jordens runda skugga                                               (Bild: Graham.beverley – https://commons.wikimedia.orgwindex.phpcurid=4572435)

 

Newtons lagar från 1600-talet duger för att skicka ut rymdfarkoster i solsystemet, bör vi räkna på något annat sätt bara för att det är gamla kunskaper? Hur är det med Arkimedes princip (och hans andra matematiska upptäckter), Pythagoras sats, alla de astronomiska observationer och beräkningar som olika högkulturer under mänsklighetens historia gjort? Ska allt det, trots att det är korrekt, betraktas som mindre sant ju längre tiden går? Nej, så är det förstås inte.

Sanning har att göra med om något skett som det berättas eller inte, sanning har inte egentligen med tidsavstånd att göra. Om det är sant att Big Bang har skett då har den skett även om det är så länge sedan att inget i det fysiska universumet kan ha hänt före. Ålder har inte med osanning att göra, sanning är inte relaterat till tiden utan till om något är sant eller ej.

Vad kan sägas positivt om Bibeln när vi då hjälpt vår motpart att tänka ett varv till?

Först och främst tänker jag på: Fokusera på Nya Testamentet, alltså om Jesus och den tidiga kyrkan! Gamla Testamentet är överkurs om detta ska vara en introduktion. Tyvärr är det lätt att få stå till svars för alla delar av Bibeln även om du blev kristen igår och började läsa den först i kväll. Några saker om Gamla Testamentet kommer jag att ta upp i kommande delar av denna bloggpostserie, till exempel skapelseberättelsen.

Om du måste rättfärdiga varför du börjar prata om den del som handlar om Jesus så kanske du kan argumentera att du ju är kristen och att kristendomen handlar om Jesus främst?!

20170321_151733

Bibelns berättelser om Jesus står säkert som verklighetsskildringar 

Några argument för Bibeln:

  1. Bibel är inte en bok utan flera, det är alltså flera olika personer/källor som berättar om samma saker.
    • Nya Testamentet består av många (27 st) och har fem huvudförfattare/källor (dels de fyra som skrivit evangelierna (Matteus, Markus, Lukas, Johannes) och Paulus som skrivit de flesta breven).
    • För andra antika personer är antalet källor som berättar om händelsen/personen ofta en eller två och då är det främst kejsare, kungar eller andra makthavare eller i alla fall personer som rört sig i viktiga delar av världen (alltså till exempel viktiga städer som Rom, Aten etc) som omskrivs, inte en avrättad snickare från en avkrok av världen (som det romerska riket lite ödmjukt kallade sig självt).
  2. Det Bibeln berättar om skrevs ned mycket nära i tid händelserna som skildras
    • På goda grunder kan vi anta att Jesus korsfästes ungefär år 30. De första skildringarna av detta skrevs ned på 50- och 60-talet (mellan 20-30 år efteråt) (det är de vi finner i evangelierna) och enstaka delar formulerades antagligen inom fem år från Jesu korsfästelse, det är de som vi återfinner i Nya Testamentet i form av trosbekännelser.
  3. Av antika dokument har vi aldrig kvar originalen, bara kopior av kopior av kopior, helst vill man ha så kort avstånd i tid från att originalet skrevs till att kopian som vi har bevarad gjordes.
    • Bevarade kopior av Johannesevangeliet som skrevs på 90-talet, har hittats från ca år 120 (John Ryland papyruset). Alltså trettio år mellan original och kopia.
    • För Markusevangeliet (skrivet på 50-talet) och 1 Timoteusbrevet (skrivet före år 62, eftersom författaren Paulus blir avrättad då) finns bevarade kopior från år 68 funna i de så kallade ”Döda havsrullarna” i Qumran.
    • Ingen annan antik text kommer i närheten (skillnaden är århundraden längre tid för de flesta antika texter från ursprunglig text till den kopia vi har idag).

Slutsats

Bibeln berättar en sann historia, den måste den som inte tror på Jesus förhålla sig till. Så småningom återkommer vi med tankar kring det övernaturliga i Bibeln som ofta är en stötesten för den som inte är kristen.

Filed under: apologetik, kristen tro och samhälle | Tagged: , , , | Leave a comment »

HBT och tro

Posted on 07 december 2011 by Martin Walldén

Har varit på kurs med just namnet: HBT och tro och jag tyckte om den!

Vad var det då som var så bra? Innehöll den bibliskt korrekta tankar om homosexualitet? Nej, inget ifrån Bibeln diskuterades

Var den då ett möte mellan människor av olika uppfattning i frågan om HBTQ och tro? Nej, det var i stort sett ensidigt, ett propagandamöte i det lilla för redan övertygade.

Så vad var det som var så upplyftande? Jo, att det inte bara var ett ställningskrig mellan åsikter utan att den handlade om något viktigt: Människor som tror på Gud. I det här fallet HBTQ-personer som tror på Gud, som vill leva i en relation med Jesus. Det är något att dels glädjas åt, dels något att uppmuntra och stödja! Det blev liksom ett inifrån perspektiv på många sätt.

Sedan är det ju störande att Bibeln inte ens får vara med i samtalet, att inte Guds särskilda uppenbarelse ens får vara med och problematisera, men jag tycker ändå att detta var något gott. För att vara en konferens av detta slag så var tonen mer lik de givande samtal jag haft med mina vänner som har en annan sexuell läggning än jag, inte ens Elisabeth Ohlson Wallin trampade över mer än en endaste gång (då hon sa att även motståndare till Ecce Homo tyckte om korsfästelsescenen: ”Kanske var det för att bögen var död?”) och en kvinna till som menade att de som var på konferensen var de som förespråkade bibelns kärleksbudskap och de med andra åsikter stod inte  för kärleken. Detta var långt mindre än vad jag förväntade mig av övertramp ifrån kärlekens budbärare, och det gjorde mig glad! Vi hade trevligt och möttes gott i samtal vid mat och fika och i konferensföredragen!

Om jag tycker kärlek är så här, då är den det! Om jag tycker Gud är så här, då är h*n det! Det är sant, för jag har själv sagt det! Så det så!

 

Filed under: kristen tro, personligt, politik, samhälle | Tagged: , , , , , | 2 Comments »

%d bloggare gillar detta: