Från snö till väta

I helgen var vi i Göteborg hos svåger och svägerska. Mycket trevligt, men lite blött. Göteborg bjöd på stora snövallar, många Mini och rikligt med vatten. I och C bjöd istället på trevligt umgänge och glädje! Tack för i helgen! Här skulle det kommit lite bilder, men allt verkar inte vara som det ska (för vilken gång i ordningen?) så bilderna får vänta lite. Istället kan den som önskar tänka vidare på lite olika saker kika vidare bakom länkarna som följer. En del är upprörande, annat glädjande och också lite tankeväckande.

Lars Ohly goes Hamas/Hizbolla/Iran (alltså in under kampropet: ”Inget Israel på våra gator!”)

God glass (ordlekar kan man aldrig få för många av, lite som Ben&Jerry-glass? Men ett frågetecken reses för ägaren Unilever, god eller ond?)

Kristna i valrörelsen, absolut självklart och absolut mycket viktigt!

Drottning Silvia och bön

Jag vågade – OS och prövningar

Igår gjorde jag det, fast jag högt och tydligt vid flera tillfällen hade deklarerat att jag inte kommer att göra det. Jag skyllde på mina nerver, jag tycker inte om dramatik.

Vad jag gjorde? Jag såg på Sverige mot Vitryssland i OS-hockeyn (herrar). För den som förträngt eller inte vet något om bakgrunden till mina känslor så ges här möjligheten att fördjupa sig (Lasse Granqvist i Radiosporten).

Det var lugnt för nerverna i halva matchen, 3-0 till Tre Kronor var som balsam, men sedan började det. Alldeles för länge stod det 3-2 i sista perioden och då vågade jag knappt titta, inte förrän de sista 10-12 sekunderna blev jag lugn (efter 4-2 målet).

Vad har nu detta med prövning att göra? Söndagens tema är ju prövningens stund. Ett tillfälle, eller ett uppdrag eller något som vi står inför som kommer ifrån Gud och som styrker oss och vår relation till honom då vi går in och igenom prövningen (här någonstans är det lämpligt att släppa OS-hockeyn, den bilden har nog tjänat ut nu).

Söndagens episteltext säger så här: Salig är den som håller ut då han prövas; när han har bestått provet skall han få det eviga livets segerkrans, som Gud har lovat dem som älskar honom. (Jakobsbrevet 1:12)

En fridfull helg önskar jag var och en!

Festligheter och bilder

I helgen var vi på uppvaktning först på fredagen i Skelelfteå, med många goda nya och gamla vänner och bekannta. Mycket trevligt!

Sedan var vi, som Anna-Sara redan sagt, i Luleå för att fira Birgittas femtioårsdag. Kul fest, vi yngre gick hem och sov medan de äldre festade natten lång (de städade också).

Nu ska vi se om det kan bli lite bilder ifrån detta evengamang!? Och samtidigt så hoppas vi att de är inom det acceptablas gräns!

Bröllop

Under trettonhelgen var vi på bröllop i Älgarås kyrka. Snöigt och vackert och kära människor som knöt hymens band. Underbart! En liten glimt av detta följer:

Äntligen! (UPPDATERAD och KOMPLETTERAD)

Anna-Sara hävdar att Isaks korsutställning har varit uppe länge så det kanske bara är så att jag inte uppmärksammat den? Som plåster på såren kan jag, som (i alla fall av tradition) Volvo-människa, vidareförmedla en intressant krönika/artikel i Göteborgs-Posten rörande SAAB av Håkan Danielsson (en av fackbaserna på SAAB i Trollhättan).

Ursprungligt inlägg

För en ganska lång tid sedan visade Isak en utställning om kors, den var då tillgänglig bara på Facebook tror jag. Nu har den äntligen släppts lite mer fritt, tänk också på hur snygg och djup den skulle kunna vara ute i fria luften?

Isak du är en toppenkille, -fotograf och -skribent! Varsågoda och njuta, utmanas och glädjas.

Äntligen!

För en ganska lång tid sedan visade Isak en utställning om kors, den var då tillgänglig bara på Facebook tror jag. Nu har den äntligen släppts lite mer fritt, tänk också på hur snygg och djup den skulle kunna vara ute i fria luften?

Isak du är en toppenkille, -fotograf och -skribent! Varsågoda och njuta, utmanas och glädjas.

SAAB, nya tider och ont om tid

Det sker stora saker ibland. Igår blev det för hundaelfte gången klart att SAAB är räddat. Holländska Spyker köper SAAB, hur det går vet väl ingen, men jag hoppas att det går bra!

Själv har jag börjat ett vikariat i Lycksele församling, förhoppningen är att detta sedan ska leda till något mer, men som vanligt är inget klart innan det verkligen är färdigt (se bara på alla turer kring SAAB). Jag hoppas att vi ska kunna komma överens om något bra!

Att bloggen blivit så styvmoderligt behandlad beror förstås på den senaste tidens turbulens (inte på SAAB-området alltså, utan i livet här). Nu hoppas jag att det ska lugna sig lite och att energin nu ska kunna användas för att komma in i arbetet i Lycksele.

Tjugondag Knut, nu är det slut

Idag är det renplockat på julsaker, förutom de där små julpynten som går att hitta av och till fram till midsommar. Vi knutade ut julen redan i måndags eftersom vi båda kunde deltaga görandet då. Så ingen julgran finns mer att beskåda, ett minne får dock komma med i detta inlägg.

Idag är det bara jag hemma, dock kommer min främsta nådegåva hem om en liten stund, så då har jag ägnat mig åt andra avslutningar: Jag har varit och tagit adjö av mitt arbetslag i Sankt Olovs församling. Sedan hade jag glädjen att få några hem på middag vilket var väldigt trevligt!

Den kommande söndagens gudstjänst är det så dags att ta adjö av församlingen, vi får lämna varandra vid livets källa (temat för söndagen). Precis som med julens slut (i kyrkan är den dock inte slut, vi firar väl framemot Kyndelsmässodagen den 7 februari) som jag vet kommer varje år (plötsligt är krubban passé, fastän påskens kors aldrig behöver tas ned och läggas undan (konstigt undrar varför?)) så är det ändå överraskande att denna tid i Sankt Olov nu är slut. På fredag ska vi ha ett avslutande samtal och så söndagens gudstjänst.

Nå, ni ska ha ett stort tack för denna tiden, och även om avslutningen inte blev vad jag trott eller hoppats så hoppas jag att den långa goda tiden ska väga upp och bevara denna tid i mitt liv i ljust minne! Tack för det som varit, nu vandrar vi vidare:

O, hur saligt att få vandra hemåt vi vår Faders hand. Snart vi slutat ökenfärden och går in i Kanaans land. Härligt sången där skall brusa, stark som dånet av en vattuflod: Äran tillhör Gud och Lammet, som oss vunnit med sitt blod.

Och så får vi sjunga tillsammans:

Här vi skiljs ifrån varandra, här är möda sorg och strid, men uti i den gyllne staden snart vi mötas får i frid. Härligt sången där skall brusa, stark som dånet av en vattuflod: Äran tillhör Gud och Lammet, som oss vunnit med sitt blod.

Väl mött på vandringen!

Julens glädje, nyårets glädje och Guds godhet

Idag är det dagen före nyårsafton. Vi har varit på utflykt till Vojakkala och Anna-Saras farmor och farfar. Ett besök på IKEA hanns också med, några satsade på soffor, andra i sällskapet satsade enbart på restaurangen. Gott tyckte jag!

Nu är det i kyrkans värld juletid, den festtid som följer efter adventstidens förberedelse- och fastetid. Inför det nya året vill jag så dela med mig av två strofer ur två sångtexter som spelats mycket på radio och TV och i vår Spotify, men som nu helt kommer att konkureras ut av andra mer eller mindre musikaliska yttringar.

Den första är ifrån ”En stjärna lyser så klart” som väldigt vackert och talande fångar det stora som vi firar under jul: att Gud blir människa, en av oss.

Kärleken världen behöver,
vet vi att barnet bär
Vår långa vandring är över,
stjärnan har stannat här

Himmelen ligger och slumrar
på jordens gula halm

Tänk om vi helt kunde förstå att här är vår frihet och vårt hem, här är platsen, här är omständigheterna som låter oss vara helt oss själva, här kan vi vara ”vi”, här får jag vara ”jag”.

Den andra strofen är ifrån en av de äldre sångerna, en som brukar ses som svårsjungen, men också svårslagen i skönhet när den sjungs av en god sångare: ”O, helga natt

Ty frälsar’n krossat våra tunga bojor,
vår jord är fri, himlen öppen nu är.

Uti din slav du ser en älskad broder,
och se, din ovän skall bli dig så kär.

Kort och konsist vad evangeliet är och vad det ger för konsekvenser: Vi får leva med Gud och då ges oss möjligheten att se på våra medmänniskor med Guds ögon, slaven ser du inte, endast din broder i henom. Likaså är ovänen en tills nu okänd vän. Detta är ett mirakel när det sker, fullt i klass med Guds mer spektakulära ingrepp i vår värld (OBS!!! Länken är endast för modiga tror jag).

Om man vill fundera mer på detta med om man kan falla ned, såsom inför en härskare, och i detsamma hälsa sin egen frihet så kan man fundera tillsammans på denna blogg (minns att hålla en god ton i samtalet). Jag fann tankarna spännande!

God fortsättning och gott nytt år!

En vacker dag

En vacker dag så kanske man kommer överens nere i Köpenhamn på klimatmötet.

En vacker dag kanske alla världens problem är lösta.

En vacker dag…så säger man ibland när man tänker på framtiden. Men redan idag är det en vacker dag. Jag vaknade upp vid klockan nio och solen strålade (nåja, men det var inte molnigt som de senaste månaderna i alla fall) och snön låg vit och vacker.

En vacker dag som det är idag, den får alldeles snart sin goda fortsättning, nu ska vi ivär och hämta upp en nyförlovad, efterlängtad vän vid flygbussen.

%d bloggare gillar detta: