Tre perspektiv – Mose, sionism, krig

Posted on 16 augusti 2014 by Martin Walldén

I fråga om Israel, judiska folket, konflikten i Mellanöstern så är det lätt att fastna i en kram; en kram och omfamning av allt som palestinier eller allt som israeler gör.

Konflikten är ju dock något mer komplex än att man kan göra så, tänker jag. Jag tänker mig att man borde kunna vara positiv till tanken om:

ett nationellt hem för det judiska folket [i palestina]

och ändå inte vara för orättfärdighet, våld, terror, etnisk rensning, apartheidliknande förhållanden?!

20140816-230803-83283074.jpg
Under sommaren och den senaste tidens konflikt i Gaza har jag parallelläst några olika skiftet, bland annat boken på bilden som handlar om sionism ur Ingemar Karlssons perspektiv.

20140816-231009-83409323.jpg
Och förstås tidningar och annan nyhetsrapportering och så allt detta kopplat till att jag i min dagliga bibelläsning var framme vid fjärde mosebok och nu snart hunnit genom den femte; alltså delar av den hebreiska Bibeln där Gud fördelar landet mellan Israels stammar och också ger dem föreskrifter att hålla och sluter förbund med dem och sedan genom den femte Moseboken upprepar allt som ett avskedstestamente från Mose.

20140816-231319-83599992.jpg
Ett rätt så brett sett att se på konflikten på, men inte enkelt för det.

Gud välsigne vän och fiende.
Gud förbarma dig över oss!

Filed under: politik, samhälle | Tagged: , , , , , , | Leave a comment »

Skillnad mellan synd och syndare? – Israel och bojkott

Posted on 11 augusti 2014 by Martin Walldén

I dagens Folkblad är ledaren balanserad, särskilt med tanke på den generella tonen i vänsterorgan när man talar om Mellanöstern. Tony Johansson problematiserar och ger tankar om en väg framåt. Alla beskrivningar av situationen delar jag förstås inte, men ett fint samtal kan man ha ändå!

20140811-224114-81674497.jpg

För lite är det så att hur mycket jag än stödjer ett judiskt land för att kunna finnas till i världen så är det så att 1948 och tidigare så skulle man nog sagt

Ett land med folk, för ett folk utan land

Och därifrån får vi sedan bekymmer som verkar svårlösta. Dagens ledare är nog bland det första som talar om bojkott som ett sätt att peka mot skurkaktiga människor istället för en oerhört trubbig form av kollektiv bestraffning.

Så på båda sidor finns mycket att göra av människovärdigt uppträdande och fredskapande!

Låt oss be om fred, läkedom och försoning i Mellanöstern och visdom och kärlek och andlig klarsyn i Sverige och världen!

Filed under: politik, samhälle | Tagged: , , , , | Leave a comment »

Mellanöstern – utrymme för fler tankar

Posted on 13 juli 2014 by Martin Walldén

Jag tror att det finns stort utrymme för nyansering i den svenska debatten kring Israel och de palestinska araberna, ett sådant försök tycks komma från socialdemokraternas ledare, Stefan Löfven.

Stefan Löfven (S) http://www.varldenidag.se/nyhet/2014/07/13/Stefan-Lofven-S-Hamas-bar-ansvar/

Vi har ju som mänsklighet och som kristna ett särskilt ansvar för att bära våra bröder och systrar som drabbas i konflikter likt denna eller andra.

Filed under: kristen tro och samhälle, politik, samhälle | Tagged: , , , , , , , | Leave a comment »

Israel enligt andra: Ta ansvar för Israel-bilden

Posted on 24 november 2012 by Martin Walldén

Det kan lätt bli mycket nyheter och mycket skrivande om Israel, ett land som till ytan och till folkmängden inte är så mycket att skriva om. Ett land som väl egentligen inte har en chans att finnas, med tanke på all fientlighet i omgivningen, men som inte bara finns utan också är en civiliserad, modern, demokrati! Som sådan inte perfekt, men med utrymme att föra just samtalet om hur man som land fungerar och agerar och hur man bör fungera och agera.

Jag delade häromdagen med mig om min hittills sämsta upplevelse av medierapportering från den pågående konflikten, men noterar att Annika Borg nog haft en ännu sämre, med bilder och med en rätt så fascinerande snedvridning i rapporteringen och med en hisnande brist på förståelse och insikt från ansvarig för bevakningen på SVT.

Från Dagen den 23 november: Ta ansvar för Israel-bilden – Dagen.

Nyhetsinslaget började med en rapport från Israel med bilder av välmående människor som umgås i solen och kisar upp mot himlen.

Dessa bilder kontrasteras ­sedan mot bilder från Gaza. ­Fasansfulla bilder av döda barn mötte tittaren. Man såg också en skadad journalist och fick ta del av en berättelse av en upp­given läkare.

Det råder inga tvivel om att man ville förmedla en uppfattning om vem som är ond och i trygghet och vem som är god och utsatt. Budskapet når fram till tittaren och går inte att värja sig emot.

Dessutom betonar Annika Borg det riktigt lustiga som vårt kära kyrkomöte beslutat att Svenska kyrkan ska tycka i denna fråga.

Häromdagen valde Svenska kyrkans kyrkomöte att till alla sina ledamöter sända ut ett dokument som inte kan beskrivas som något annat än hatpropaganda. I Kairos-dokumentet beskrivs Israel som rasistiskt, barbariskt och att man utövar apartheid.

Tongångarna känns igen från den hårdföra och havererade retorik mot Israel och judar som återfinns i just hattexter.

Annika Borg betonar hur politik och religion inte bör höra ihop och hur svårt det kan vara att bli förknippad med en åsikt som inte är rimlig för en själv:

Jag menar att genom detta politiska utspel har Svenska kyrkan visat orimligheten med att göra sin fusion mellan politik och religion.

Som präst och medlem i Svenska kyrkan motsätter jag mig å det skarpaste att bli associerad med denna hatpropaganda mot Israel.

Hon har så en tanke om en kyrkas göranden i denna fråga:

Svenska kyrkan ska inte vara en åsiktsgemenskap utan en kyrka där evangeliet förkunnas. Sådana här utspel skymmer evangeliet, då det just är evangeliet – och inte politiska uppfattningar – som förenar oss kristna.

Filed under: kristen tro och samhälle, kyrkligt, politik, samhälle | Tagged: , , , , , , | Leave a comment »

Israel vs. Palestina 0-2

Posted on 17 november 2012 by Martin Walldén

Något man inte bör göra om man ska anses som tillräknelig är att allt för frekvent säga något om Mellanöstern på ett sådant sätt som gör Israel till något annat än en ond, demonisk terroriststat, men ett försök till gör jag nog ändå.

Israel vs. Palestina 0-1.

Under den korta färden denna morgon ut till flygplatsen så hann jag höra delar av radions åtta-nyheter där det rapporterades om att Israel kallat in reserver, 75 000, på grund av allt som sker kring Gaza för tillfället.

Det som rapporterades hända i Gaza var att Israel anfallit medelst flyg

mål som man hävdade var militära

och sedan, om jag inte minns fel räknades det upp hur många palestinier som dött (alla dödade i alla konflikter överallt är givetvis tragiskt och av ondo).

Sedan fortsatte nyhetsuppläsaren med att säga att palestinierna på Gaza-remsan som svar på dessa flygattacker sköt raketer in över Israel.

Jag har inga skäl att inte tro på rapporteringen om att Israel kallar in reserver, men jag finner det direkt motbjudande att hävda att palestinierna (under ledning av terrororganisationen Hamas i detta fall) besvarar Israels flygangrepp. Det är säkert sant i den mening att man nu gör det, efter att också Israel gett sig in i den dödliga leken med människoliv, men jag tror inte att varken Ekot eller någon annan kan föra i bevis att det var någon annan än just Hamasledda palestinier som började med raktbeskjutningar som nu fått ett hårt och tragiskt svar i form av flygangrepp från Israel.

Vidare är det lite förrädiskt att säga att lägga in ord och begrepp endast rörande Israels agerande, det är säkert så att ansvarig i Israel offentligt hävdar att de anfaller militära mål, men när man lägger ut texten på det sätt som skedde i nyheterna så utelämnar man de rätt så starka indicier som tycks peka mot att Hamas inte drar sig för att ha sina militära mål/styrkor belägna just mitt bland civila i akt och mening att kunna anfalla och om Israel besvarar elden så kan man säga att de sköt på civila (vilket kan vara sant, men de militära anfallspositionerna kan vara placerade där och när man får raketer över sig och sina barn och sina civila så kan det vara så att man grips av lust att få ett slut på detta).

Israel vs. Palestina 0-2.

Vid spatserande vid resmålet, alltså Uppsala, så hördes ljudet av en talkör kring torget. Det visade sig vara en demonstration mot Israel, eller för Hamas, Hizbolla eller någon annan av Israels antagonister (jag vet inte) kanske var det för arabiska palestinier (jag gissar på det). Där fick inte Israel några poäng förstås, men en skylt därifrån tar jag med mig i min bön för regionen och dess människor, den sa:

För ett fritt och demokratiskt Palestina

Amen, säger jag! Nog ska det kunna gå att samsas, men inte på vilka villkor som helst förstås och framförallt blir det svårt om den ena parten vill utlånaden andra och den andra är en ensam demokrati i en omgivning av stater och grupper som fungerar helt annorlunda.

Visst hopp kan finnas tänker jag och det hämtar jag ifrån det faktum att det på båda sidor finns människor som vill och ifrån det faktum att två fredsavtal faktiskt skrivits under (om jag förstått rätt): Ett mellan Israel och Egypten och ett mellan Israel och Jordanien. De har gått från att vara bittra fiender med anspråk på samma land etc till att kunna leva bredvid varandra, skillnader finns, men kanske kan man se något hoppfullt?

Filed under: politik, samhälle | Tagged: , , , , , , , , | Leave a comment »

Ship to Gaza och 1967 års gränser

Posted on 20 juni 2011 by Martin Walldén

Kyrkans tidning och flera andra ska nu åter börja rapportera ifrån Ship to Gaza. Spännande är ett ord för det hela. Snedvriden debatt är ett annat.

Det är ju så att Ship to Gaza har fullständigt korrekt då de beskriver situationen på Gazaremsan som:

en politiskt skapad humanitär nödsituation i Gaza

 och jag håller helt med om att situationen i Mellanöstern och mellan araber och israeler ofta blir helt vidrig för den vanliga människan och min bön är att det ska bli varaktig fred och förståelse och läkedom i denna del av världen, liksom i andra där konflikter råder.

Men det som blir snett i debatten är att den israeliska staten framställs som förande krig emot den arma bonde som förlorat sina marker på andra sidan avspärrningen, eller förande krig mot den kvinna som förlorat hus och hem, man och söner och döttrar i strider kring Västbanken eller Gaza. Men de som ska jämföras, de som är i opposition till varandra är ju den israeliska staten och organisationer som till stor del är att jämställa med terroristorganisationer: PLO, Fatah, Hizbolla och Hamas.

Dessa är inga gullegrisar, dessa är inga knypplande, fredliga palestinier, dessa organisationer har i allt för hög grad som mål att motverka Israels existens, ja till och med förvägra Israel rätt att finnas. I allt för hög grad gör man detta med undervisning för barn i denna genre, men man är också ett tungt ok på sina respektive befolkningars axlar. Starka misstankar om att man använder civila byggnader och människor som levande sköldar framkommer allt som oftast. 

Jag vet inte om Ship to Gaza ens från början är intresserade av fred och rättvisa, men jag hoppas det. Tyvärr tvivlar jag på att denna och andra liknande aktioner är rätt väg att gå för att öka försåelsen, för att öka möjligheterna till fred.

1967 års gränser

Vid flera tillfällen, mest berömt på senare tid är väl president Obamas tyckande, framkommer åsikten att för att få en varaktig fred så ska 1967 års gränser gälla och två stater upprättas. Det är en spännande tanke, men jag undrar ofta hur den hänger ihop. 1967 års gränser innebär att man har de gränser som blev efter de arabiska staternas angrepp på den nyutropade staten Israel 1948, vad jag vet så skrevs inga fredsavtal då så varför just dessa skulle gälla är lite svårt att förstå på ett sätt. Det som ytterliggare krånglar till bilden är att 1948 års gränser ger överhuvudtaget inget utrymme för en palestinsk stat. För om jag förstår saken rätt så var då Gaza ett egyptiskt landområde och Västbanken en del av det som nu är Jordanien. Dessa två stater har väl också fredsavtal med Israel som reglerar gränserna, om jag förstått saken rätt?

Land för fred

Israel prövade konceptet att ge land för fred, Gaza överlämnades till palestinierna, men jag tror att den inrikespolitiska bedömningen inte otvetydigt är att detta gav önskat resultat!?

Salam och shalom

Men vi alla som inte direkt är utsatta för detta allt för långt gångna drama har som uppgift att be och arbeta för fred, kanske via Ship to Gaza, men jag tror att andra sätt är bättre, till exempel genom de projekt som finns där israeler och palestinier får mötas, som människor, sådant tror jag på!

 

Filed under: kristen tro och samhälle | Tagged: , , | 1 Comment »

Vårt hopp, en liten helgsmålsbetraktelse?

Posted on 29 januari 2011 by Martin Walldén

För tillfället sker kanske stora och omvälvande saker, eller också så är det samma visa som vanligt, nyhetsrapportering tycks i alla fall innehålla ett visst mått av hopp tycker jag.

Det första är att det kanske finns något hopp om vett och sans i vårt kära lands migrationspolitik. Hoppet kanske består i bön, Wikileaks och träaktig mediehantering av deporta… (förlåt) migrationsminister Billström och utrikesminister Bildt? Utan bön sker väl inte mycket, därnäst verkar de uppgifter som framkommit ifrån den upphaussade sajten Wikileaks ha gjort (sanna eller ej) att även så pass religionsblinda publikationer (förlåt, lite elakt, men ibland är det fascinerande med många journalisters oförmåga att se på religion på ett kunnigt sätt) som Aftonbladet och DN menar att just kristna irakier borde få någon slags gehör för sin skräck inför återvändande till Irak (detta skedde i söndagens Agenda).

Alltså, inget direkt hoppfullt har väl hänt än och många funderar väl hur orden växlades den där gången (och andra gånger som vi inget vet om), men kanske kommer nu Irak, flyktingar och särskilt, kristna flyktingar upp på agendan? Fast att få till ett samtal om Irak och avvisningarna till en rätt  säker död verkar vara svåra att få till stånd (Billström och Bildt ville inte svara på några frågor på kallelse i alla fall och många är nu upprörda och frågande)? I mina ljusaste stunder hoppas jag det spiller över på övrig migrationspolitik, och fick man sedan drömma fritt så skulle en vettig migrationspolitik med rimliga skyddsskäl och rimlig bevisbörda för att erhålla asyl sedan kombineras med ett vettigt sätt att komma in i samhället, men där är det väl än mer bön som ska till?

Är världen, likt vi i Luleå skärgård, på rätt spår?

Nå, två andra nyheter som man kan fundera över är, först: Allt detta om Tunisien och om det håller på att hända något som liknar Berlinmurens fall, eller om det kommer surt efter i landet och i andra delar av arabvärlden? Egyptier tycktes i alla fall hoppas på det första och många är nog positiva eller hoppfulla eller beslutsamma och arga, fast president/envåldshärskare Mubarak tycks hård och orolig.

Israel och Palestina, återigen är det bara Wikileaks att luta sig mot, men lite spännande att det tycks finnas visst intresse för samarbete (dock dolt för oss i väst trots att vi alltid vet bäst i denna fråga).

Detta disparata inlägg avslutar dock i den som är Alpha och Omega, början och slutet, i den som vi lever, rör oss och är till i, i den som är vårt enda hopp och som har det eviga livets ord och genom vilken alla människor kallas att komma till Gud, nämligen Jesus Kristus. I helgen (vilken av tradition börjar klockan 18 på lördagskvällen, då det är helgsmål vilket på många håll firas som en enkel gudstjänst och på än fler håll uppmärksammas genom att kyrkklockorna ringer) är temat ”Jesus är vårt hopp”

Filed under: inför helgen, politik, samhälle | Tagged: , , , , , , , , , , | Leave a comment »

%d bloggare gillar detta: