Något man inte bör göra om man ska anses som tillräknelig är att allt för frekvent säga något om Mellanöstern på ett sådant sätt som gör Israel till något annat än en ond, demonisk terroriststat, men ett försök till gör jag nog ändå.
Israel vs. Palestina 0-1.
Under den korta färden denna morgon ut till flygplatsen så hann jag höra delar av radions åtta-nyheter där det rapporterades om att Israel kallat in reserver, 75 000, på grund av allt som sker kring Gaza för tillfället.
Det som rapporterades hända i Gaza var att Israel anfallit medelst flyg
mål som man hävdade var militära
och sedan, om jag inte minns fel räknades det upp hur många palestinier som dött (alla dödade i alla konflikter överallt är givetvis tragiskt och av ondo).
Sedan fortsatte nyhetsuppläsaren med att säga att palestinierna på Gaza-remsan som svar på dessa flygattacker sköt raketer in över Israel.
Jag har inga skäl att inte tro på rapporteringen om att Israel kallar in reserver, men jag finner det direkt motbjudande att hävda att palestinierna (under ledning av terrororganisationen Hamas i detta fall) besvarar Israels flygangrepp. Det är säkert sant i den mening att man nu gör det, efter att också Israel gett sig in i den dödliga leken med människoliv, men jag tror inte att varken Ekot eller någon annan kan föra i bevis att det var någon annan än just Hamasledda palestinier som började med raktbeskjutningar som nu fått ett hårt och tragiskt svar i form av flygangrepp från Israel.
Vidare är det lite förrädiskt att säga att lägga in ord och begrepp endast rörande Israels agerande, det är säkert så att ansvarig i Israel offentligt hävdar att de anfaller militära mål, men när man lägger ut texten på det sätt som skedde i nyheterna så utelämnar man de rätt så starka indicier som tycks peka mot att Hamas inte drar sig för att ha sina militära mål/styrkor belägna just mitt bland civila i akt och mening att kunna anfalla och om Israel besvarar elden så kan man säga att de sköt på civila (vilket kan vara sant, men de militära anfallspositionerna kan vara placerade där och när man får raketer över sig och sina barn och sina civila så kan det vara så att man grips av lust att få ett slut på detta).
Israel vs. Palestina 0-2.
Vid spatserande vid resmålet, alltså Uppsala, så hördes ljudet av en talkör kring torget. Det visade sig vara en demonstration mot Israel, eller för Hamas, Hizbolla eller någon annan av Israels antagonister (jag vet inte) kanske var det för arabiska palestinier (jag gissar på det). Där fick inte Israel några poäng förstås, men en skylt därifrån tar jag med mig i min bön för regionen och dess människor, den sa:
För ett fritt och demokratiskt Palestina
Amen, säger jag! Nog ska det kunna gå att samsas, men inte på vilka villkor som helst förstås och framförallt blir det svårt om den ena parten vill utlånaden andra och den andra är en ensam demokrati i en omgivning av stater och grupper som fungerar helt annorlunda.
Visst hopp kan finnas tänker jag och det hämtar jag ifrån det faktum att det på båda sidor finns människor som vill och ifrån det faktum att två fredsavtal faktiskt skrivits under (om jag förstått rätt): Ett mellan Israel och Egypten och ett mellan Israel och Jordanien. De har gått från att vara bittra fiender med anspråk på samma land etc till att kunna leva bredvid varandra, skillnader finns, men kanske kan man se något hoppfullt?
Filed under: politik, samhälle | Tagged: egypten, israel, jordanien, media, mediabevakning, mellanöstern, palestina, politik, samhälle | Leave a comment »