Ifrågasätta?

I Sverige har vi friheter som avundas oss runt om i världen, samtidigt har vi rättigheter som få andra. På många sätt är nog ett land som vårt något som många drömmer om, många, som inte fått en försmak av himlen genom sin tro, kanske rent av ser Sverige som ett himmelrike. Dock så finns det en skillnad, i himlen råder frihet för där kommer Anden att vara:

Där Herrens ande är, där är frihet. (2 Korinthierbrevet 3:17)

För i Sverige har vi många friheter, men samtidigt har vi i kampen för frihet nog gått lite vilse så att det inte finns öppning för samtal och möten i en del frågor såsom mellanösternkonflikten, abort, evolutionsteori, tro och vetenskap.

Här kommer några intressanta tankar ifrån det senaste mediaflödet:

Stavros Louca ifrån SVT:s program Klass 9A hamnade i blåsväder för att han inte tyckte att evolutionsteorin är stabil ur ett vetenskapligt perspektiv och blev då genast ifrågasatt (inte direkt med någon form av intellektuell ansats baserat på vetenskaplighet utan med känslor kring en filosofi/tro lätt maskerad till vetenskap).

Uppföljningsintervju med Stavros Louca och diskussion.

Evolutionsteorin skymmer emellanåt förnuftet rejält, en reflektion kring detta .

 

Ett annat ämne som man bör fundera mera på i vårt samhälle är hur vi behandlar våra barn och nu tänker jag inte främst på växande och växande dagisgrupper eller skolklasser utan på de som ännu inte fötts. Nasrin Mosavi Sjögren funderar på vad som bör vara en uppgift för sjukvården och framförallt vad som bör vara föremål för subventionering.

Olika objektiv

Ibland nås vi av olika information, för varken vi eller media är objektiv eller ska vi säga att vi alla använder mer eller mindre smala objektiv som fokuserar och utelämnar?

En liten bakgrund till FN:s råd för mänskliga rättigheter och de fördömmanden och påbud som kommer därifrån och Goldstonerapporten som i dagarna kommenteras och också revideras av Richard Goldstone själv kommer här via två artiklar ifrån DN respektive Newsmill.

Goldstone och Israel

FN:s råd för mänskliga rättigheter

Sedan är det förstås så att krig i sig har svårt att hävda sig när man talar om godhet, Guds kärleks utbredande och annat riktigt väsentligt, så detta handlar inte om krig per ce utan mer om sanning i en fallen och trasig värld.

Vårt hopp, en liten helgsmålsbetraktelse?

För tillfället sker kanske stora och omvälvande saker, eller också så är det samma visa som vanligt, nyhetsrapportering tycks i alla fall innehålla ett visst mått av hopp tycker jag.

Det första är att det kanske finns något hopp om vett och sans i vårt kära lands migrationspolitik. Hoppet kanske består i bön, Wikileaks och träaktig mediehantering av deporta… (förlåt) migrationsminister Billström och utrikesminister Bildt? Utan bön sker väl inte mycket, därnäst verkar de uppgifter som framkommit ifrån den upphaussade sajten Wikileaks ha gjort (sanna eller ej) att även så pass religionsblinda publikationer (förlåt, lite elakt, men ibland är det fascinerande med många journalisters oförmåga att se på religion på ett kunnigt sätt) som Aftonbladet och DN menar att just kristna irakier borde få någon slags gehör för sin skräck inför återvändande till Irak (detta skedde i söndagens Agenda).

Alltså, inget direkt hoppfullt har väl hänt än och många funderar väl hur orden växlades den där gången (och andra gånger som vi inget vet om), men kanske kommer nu Irak, flyktingar och särskilt, kristna flyktingar upp på agendan? Fast att få till ett samtal om Irak och avvisningarna till en rätt  säker död verkar vara svåra att få till stånd (Billström och Bildt ville inte svara på några frågor på kallelse i alla fall och många är nu upprörda och frågande)? I mina ljusaste stunder hoppas jag det spiller över på övrig migrationspolitik, och fick man sedan drömma fritt så skulle en vettig migrationspolitik med rimliga skyddsskäl och rimlig bevisbörda för att erhålla asyl sedan kombineras med ett vettigt sätt att komma in i samhället, men där är det väl än mer bön som ska till?

Är världen, likt vi i Luleå skärgård, på rätt spår?

Nå, två andra nyheter som man kan fundera över är, först: Allt detta om Tunisien och om det håller på att hända något som liknar Berlinmurens fall, eller om det kommer surt efter i landet och i andra delar av arabvärlden? Egyptier tycktes i alla fall hoppas på det första och många är nog positiva eller hoppfulla eller beslutsamma och arga, fast president/envåldshärskare Mubarak tycks hård och orolig.

Israel och Palestina, återigen är det bara Wikileaks att luta sig mot, men lite spännande att det tycks finnas visst intresse för samarbete (dock dolt för oss i väst trots att vi alltid vet bäst i denna fråga).

Detta disparata inlägg avslutar dock i den som är Alpha och Omega, början och slutet, i den som vi lever, rör oss och är till i, i den som är vårt enda hopp och som har det eviga livets ord och genom vilken alla människor kallas att komma till Gud, nämligen Jesus Kristus. I helgen (vilken av tradition börjar klockan 18 på lördagskvällen, då det är helgsmål vilket på många håll firas som en enkel gudstjänst och på än fler håll uppmärksammas genom att kyrkklockorna ringer) är temat ”Jesus är vårt hopp”

%d bloggare gillar detta: