Strejk i Svenska kyrkan – nåden och tjänsten i fråga?

(Uppdaterad 31/10 -22)

Ja, vi har varit många som har förundrats över att det nu (29/4 -22) är utlyst strejk i Svenska kyrkan, vad har hänt? Och varför har man inte agerat vettigt innan det blev nödvändigt?

Hur har Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation agerat i denna och den föregående avtalsrörelsen för att agera som en lämplig part i Kristi kyrka?

Jag väljer att lämna dessa frågor obesvarade då jag mest finner svaren helt opassande, men vill flagga för att Svenska kyrkan skulle kunna vara en kyrka som i det stora hela var någon annan stans, kanske mer där Kristus önskar?

Något ord till om konflikten vill jag nog säga.

En sak är att en präst eller annan sådan avskild Herrens tjänare inte strejkar. Och ytterligare en sak är att någon som ansvarar för Herrens i en kyrka anställda tjänare beter sig inte på det vis Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation gjort de senaste avtalsrörelserna.

Det finns i vår kyrka gott om kyrkoråd och kyrkoherdar som gör så gott de kan som alls inte förtjänar den här konflikten, det är ju lokalt det kommer att drabba alla.

Och det finns tyvärr också för många kyrkoråd och kyrkoherdar som i större eller mindre grad agerar så att de förvärrar konflikten eller i andra fall agerar ovärdigt en kyrka.

Var står då jag?

Ja först och främst handlar inte detta om lön, för mig heller inte främst om innehållet i avtalet utan på attityden till det uppdrag vi som kyrka gemensamt har. Jesus talar om att genom vår kärlek till varandra ska andra se vår tro.

Och så är det nog så som jag ibland säger: ”Jag är alltid präst, men jag är inte alltid komminister”. Alltså jag är alltid i Guds tjänst och för församlingen, men inte allt och alltid på ledig tid etc för min världsliga arbetsgivare.

Vad är en kyrka i denna konflikt?

Ja det tycks som om en del av parterna på båda sidor har lite svårt att förstå sig på sammanhanget och gjort Svenska kyrkan till endast en organisation, och jag vill avsluta med några tankar härom som dryftades mellan mig och andra i Lokaltidningen (Södra Lappland). Insändarna finns i bilderna här nedan, först det inlägg som jag reagerade på och sedan det som jag skrev.

Hopp

Hopp, ett ack så viktigt ord, ett ack så viktigt fundament för ett gott liv.

Hopp, en räddningsplanka för oss när livet är mörkt.

Hopp, svårfångat när livet går sönder.

Hopp, underbart och upplyftande när vi får tag i det.

Hopp, inte enkelt att skapa för oss.

Hopp, vad Gud vill ge oss: Hopp om att vara med nu och alltid, hopp om att han har all makt i himlen och på jorden, hopp om att han en dag ska komma tillbaka för att hämta de sina och för att föra rätt och rättfärdighet till seger, hopp om att döden, hatet, ondskan och synden en dag ska förintas.

Dagens tema är ”Jesus är vårt hopp”, ett hopp som kommer av vår tro:

Vi vill inte att ni är utan kunskap, bröder, om de som somnat in, för att ni inte ska få sorg såsom resten, som inte har hopp. För om vi tror att Jesus dött och uppstått, på samma sätt ska Gud bringa tillbaka de som somnat in i Jesus. (1 Thessalonikerbrevet 4:13-14)

Förra söndagens tema: ”Jesus skapar tro” sätter vår tro och vårt hopp in i Guds sammanhang, Jesus skapar tro och vi får ta emot den och vara försäkrade om vår tro i dopet och i Jesu historiska död på korset och hans uppståndelse.

Åsa Molin skriver förtjänstfullt om hopp och tro i sin bok

På mitt nattduksbord ligger en bok med undertiteln: ”en bok om hopp”, det är Åsa Molins bok: ”Och hjärtat vänder sig om – en bok om hopp”, en uppmuntrande bok som just målar hoppet för oss som lever med Jesus, en uppmuntrande bok för den som ännu har detta underbara kvar att upptäcka.

Som avslutning en länk till bibelstudie med Åsa Molin från Torpkonferensen 2011.

 

%d bloggare gillar detta: