Konfirmation

20130505-142504.jpg

Ganska tidigt har vi detta år konfirmation i Lycksele församling.

En period att få utforska den viktigaste frågan av alla: Finns Gud? Eller: Vad vill Gud med mitt liv? Vad betyder det för varje människa att Jesus dött och uppstått?

Sedan behandlas mycket annat förstås, god gemenskap uppnås ofta, något inte helt självklart i vårt ensamma samhälle idag, så det är stort i sig!

Vi som redan konfirmerat oss, eller blivit döpta, eller på andra grunder är en del av kyrkan, Jesu kropp på jorden, vi kan få påminna oss en sådan här dag o bli inspirerade att leva i och av vårt dop; där vi får orden till oss ifrån Jesus, skapelsens Herre och Kärleken själv:

Jesus [gick] fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.

Matteusevangeliet kapitel 28:18-20

Vi får med denna trygghet som grund vila hos Gud och på hans sändning och kallelse gå ut till hela världen,våra grannar, vänner och släktingar och berätta det glada budskapet om att alla människor har räddning, förlåtelse för alla synder och evigt liv att få hos Gud, genom relationen, tron på Jesus, vår och hela världens räddare!

Grattis på dopdagen!

Igår var det inte tid att blogga, men idag vill jag uppmärksamma oss alla på djupet, tryggheten och glädjen i att tillhöra Herren. Något vi inte alltid känner eller kan omfatta, men så fort vi tvivlar så kan vi se tillbaka och veta att är jag döpt, ja då har jag också dött och uppstått med Jesus, jag har fått alla synder förlåtna och himlens port är öppen, gemenskapen med Gud nu och i livet efter är för mig!

Johannes dop den 11 september 2011 i Lycksele kyrka

Den 11 september 2011 döptes Johannes, ett år sedan så idag har vi firat med bakelse och annat fika tillsammans med dopprästen! Gud välsigne dig vår älskade son!

För lite mer att tugga på och läsa om dopet så återfinns här en äldre predikan om detta.

Motvind i Guds rike

På en del av mina vänners Facebook-sidor har en smärre storm börjat vina kring ett kort inslag ifrån Tvärsnytt där en nyvigd präst intervjuas. För den som inte känner något mellan: ”Hoppas han är felciterad/missförstodd!” till ”Katastrof, var är världen, kyrkan och prästerskapet på väg?” och får en viss oro och modlöshet inför kyrkans (och främst kanske Svenska kyrkans) framtid kan kanske oron och modlösheten komma ifrån den senaste tidens tankar om dopet (läs gärna(?) den gångna torsdagens Kyrkans Tidning (antingen på papper eller som prenumerant för att kunna följa alla konstiga tankar om dopet))?

Man kan lätt känna att det måste vara en minoritet som till nöds har en någorlunda klassisk kristen tro och ger uttryck för den i Svenska kyrkan, men jag undrar hur det står till? Kanske är det precis som på Hedenius dagar, inte alla kanske tyckte som han, men han hade Tingsten på Dagens Nyheter och sålunda en stark och välljudande megafon för att torgföra sina åsikter. Kanske är det så nu också? Svenska kyrkan på riksplanet har större tillgång på goda kommunikationsvägar än många andra i organisationen, men kanske tyvärr inte alltid en teologi i linje med Kyrkoordningens portalparagraf? Likaså är det en god hjälp för att föra fram sina åsikter och tankar om man kan medverka i Kyrkans tidning på något sätt.

Men kanske är det bara så att resten av Svenska kyrkan inte hörs, och så fjärmar sig en del (dock inflytelserik) ifrån resten.

Så för att runda av och för att kanske ge lite hopp och styrka kommer här några strofer ifrån morgondagens morgonbön samt konfirmandandakt, psalm 69 ”Glad jag städse vill bekänna”

Glad jag städse vill bekänna. Jag är döpt i Jesu namn. Ingen tillflykt är som denna: öppen står min Faders famn. Ringa jordens skatter väga mot det ena, att få äga, klädd i dopets helga skrud, nåd och barnaskap hos Gud.

I himlen kommer vi nog alla bli överraskade över att se oss själva i Guds ljus samt att se våra fiender, teologiska motståndare och kanske religionsfientliga som på grund av Jesu blod och Guds nåd fått del i samma arv som vi. Men som lärare har vi ett ansvar för att inte veta av något annat än Jesus korsfäst, som Paulus säger.

%d bloggare gillar detta: