Ge oss idag vårt bröd för dagen som kommer

Samtidigt som man i Norge försöker resa sig och ta itu med vad som skett genom en man med galna idéer och samtidigt som människor dör i svält på Afrikas horn och samtidigt som människor dödas i arabvärlden och mellanöstern så flyter livet som det brukar för oss, med Johannes som välsignad förändring.

De senaste två dagarna har vi avslutat morgonbönen på jobbet med att be Herrens bön och då bett om vårt dagliga bröd och genast när vi gått vidare till det fika som alltid följer efter så har vi blivit bönhörda över förväntan. Första dagen så blev det nybakade mjukkakor ifrån bagarstugan och nästa dag så kom det en omfattande frysrensning gående.

Kul tyckte vi! Men samtidigt så stämmer det till eftertanke om hur sällan jag tänker på de underbara gåvor ger varje dag, det som jag är så van vid att jag knappt reflekterar över. Tack!

Solidaritet i medieskugga på Afrikas horn

Vi har ofta anledning till självkritik, både i vår efterföljelse av kärlekens Gud och i våra prioriteringar av våra resurser och vår tid. Nu på söndag har vi likt de flesta söndagar möjlighet att både be kraftens Gud om att gripa in där hopplöshet råder, och vi har också möjlighet att ekonomiskt stödja de insatser som görs för den akuta situationen och för att långsiktigt stärka regionen.

Afrikas horn och dess svält och dess orsaker och möjliga åtgärder (långsiktigt och akut) hamnar ofta i skuggan av annat.

 

 

Hit och dit, men långt borta

Hit och Dit men Ganska Långt Borta, det är titeln på en bok som gavs åt min kusin av en fröken (lite rolig gåva!?), och det beskriver också vår senaste tid. Vi har varit i Tärnaby och Lögdeå och således hälsat på släkten. Mycket trevligt, men förstås många intryck och säkert lite omvälvande för Johannes. För oss andra har idyllen påverkats av andra saker: av svältkatastrofen på Afrikas horn, av attentaten i Norge och som om inte det var nog, också av ett dödsfall i släkten. Vi tänker på er och ber för er och finns i den mån det kan ha betydelse.

Avslutar med några bilder ifrån resan

Blöjbyte med vacker natur och en del mygg

O store Gud, när jag den värld beskådar som du har skapat med din allmakts ord, hur där din visdom väver livets trådar, och alla väsen mättas vid ditt bord - //: då brister själen ut i lovsångsljud: O store Gud, o store Gud! ://

 

Etiopien

Kanske kan man hoppas och tycka att den våg av förhoppningar och kanske också frigörelse som sveper över arabvärlden och mellanöstern skulle kunna komma även våra bröder och systrar i Etiopien till del? Eller också är de ett exempel på hur det kan gå? I Etiopien har man egentligen aldrig åtnjutit någon större frihet i den mån statsmakten har haft koll på att man funnits. Kejsardömet, om än nu höljt i någon slags romantiskt skimmer, var nog ingen barnlek, den kommunistiska dergen-perioden ofta etter värre, och så nu, efter befrielsen så tog revolutionsledaren Meles över och för vanligt folk är det nog lite hugget som stucket.

Sedan barnsben ligger dock det stolta folket i det förlovade landet mig varmt om hjärtat (och magen, ska väl tilläggas) och jag hoppas och ber att landet ska få kunna få en ledning som kan ta tillvara potentialen i landet och ge människor deras gudomliggivna och för alla människor lika friheter och rättigheter.

Tills det sker kan man få dela kampen för en god etiopisk måltid, jag har för första gången åstadkommit etiopiskt smör, med hjälp av boken ”Laga kryddigt”.

Laga Kryddigt av Gennet Awalom

Recept

Etiopiskt smör i vardande

%d bloggare gillar detta: