Livet Gud och allting

På västfronten intet nytt, så heter en bok om första världskriget och mer specifikt medierapporteringen under detta hemska krig. Händelser som utspelades för hundra år sedan. Har de något att säga oss idag?

Jodå, först att innehållet i de händelser som inte rapporterades, det som är hemskt och drabbar människor; att det inte räcker utan blir en notis: ”På västfronten intet nytt”. Människans lidande är inte värt något i sig att rapportera om.

Sedan att just dessa erfarenheter av att hemska händelser och människoöden är vad krig och våld erbjuder. Krig erbjuder egentligen inget gott, det kan vara det minst onda, men gott blir det aldrig. Krigets verklighet kan vi lära oss fortfarande ifrån denna gamla bok.

För det tredje har boken ”På västfronten intet nytt” och andra krigsskildringar från länge sedan och till våra dagar det att säga oss att det har påverkat enskilda människor och hela nationer och samhällen att göra saker för att motverka krig och krigets konsekvenser. Exempel är linköpingsbon Elisabeth Brännström; Sibiriens ängel, Henri Dunant; Röda Korsets grundare och fredsprojekten FN och EU. Av denna skara gamla vittnen om engagemang mot krig kan vi lära oss vad och hur vi kan ta små eller stora steg mot fred på jorden!

Vart vill jag komma med detta?
Jo, till tystnaden kring några av sommarsveriges populärare tilldragelser; de kristna festivalerna. Man kan säga att det är inget nytt, inget intressant för de utanför den kristna sfären, de närmast sörjande. Men media rapporterar inte bara det som är nytt, utan det som berör (och om tredje statsmakten verkligen ska leva upp till epitetet så kan och bör de ibland rapportera det som ingen vill veta, men som vi behöver veta.

Några skäl till att rapporteringen borde utökas tänkte jag ange.

Att många människor samlas är i sig något som rapporteras i andra sammanhang. Till exempel de olika stadsfester och stadsfestivaler som ordnas år efter år, de är lika sig själva och andra fester år från år, men likafullt får vi i media veta ganska mycket om dem.

Att något är ett återkommande arrangemang kan ändå ge olika effekt, det går att rapportera om kristna festivaler och dess inverkan på enskilda, likaväl som att intervjua människor på till exempel stadsfester.

Men största anledningen att rapportera om kristna festivaler är kyrkornas stora roll i civilsamhället och den stora mängd människor som är kristna som påverkar vårt samhälle och som nu är samlade på samma platser under sommaren. Ett gyllene tillfälle att få veta vad som påverkar alla dem! Det kan jämföras med att rapportera från partikongresser eller dylikt, inte direkt avgörande att veta hur socialdemokrater resonerar, men ändå viktigt eftersom de har en stor roll i samhället.

Den mest förvånande tystnaden rör ändå den stora samling som varje år sker i Stockholm med namnet Jesusmanifestationen.

Plötsligt samlas mer än 10 000 människor kring Jesus, i vår huvudstad, nära de viktiga mediakontoren. Tidigare har man gärna rapporterat ifrån konflikter inom kyrkorna, men nu när de står samman är tystnaden stor. Tänk vilken kraft som påverkar vårt samhälle som man inte rapporterar om, jag tror det saknar motstycke, vilken miss när det gäller att informera om vad som påverkar livet.

Så, slut på denna konsumentupplysning, bollen är allas att tillskriva DN, SvD, SVT med flera!

Filed under: kristen tro, predikningar | Tagged: bibeln, kristen tro, media, predikningar, samhälle | Leave a comment »