Efter att ha följt dessa bloggar under en längre tid så tog jag mig också före att faktiskt underlätta för andra att glädja sig över dem:
Filed under: kristen tro, personligt, vänner | Tagged: blogg, kristen tro, personligt, vänner | Leave a comment »
Hit och Dit men Ganska Långt Borta, det är titeln på en bok som gavs åt min kusin av en fröken (lite rolig gåva!?), och det beskriver också vår senaste tid. Vi har varit i Tärnaby och Lögdeå och således hälsat på släkten. Mycket trevligt, men förstås många intryck och säkert lite omvälvande för Johannes. För oss andra har idyllen påverkats av andra saker: av svältkatastrofen på Afrikas horn, av attentaten i Norge och som om inte det var nog, också av ett dödsfall i släkten. Vi tänker på er och ber för er och finns i den mån det kan ha betydelse.
Avslutar med några bilder ifrån resan
Blöjbyte med vacker natur och en del mygg
O store Gud, när jag den värld beskådar som du har skapat med din allmakts ord, hur där din visdom väver livets trådar, och alla väsen mättas vid ditt bord - //: då brister själen ut i lovsångsljud: O store Gud, o store Gud! ://
Filed under: Familj, psalm, vänner | Tagged: afrika, afrikas horn, död, familj, norge, svält, vänner | Leave a comment »
Denna helg är det präst- och diakonvigning i Luleå, den sista av tre helger då det vigts nya kyrkans tjänare. En helg som bara borde framkalla glädje, och visst kan jag stämma in i de ord som ärkebiskop Nathan Söderbloms lär ha sagt till de nya prästerna en gång för länge sedan:
Ni är att gratulera!
Vigselfrågan
Men det är också så att det står lite knackigt till med både teologi och samverkan i vår kyrka. Förra veckans torsdagsdepression, alltså det lite smärtsamt skämtsamma tillmäle som en studiekamrat gav Kyrkans tidning, innehöll somt att fundera över. Det som behandlades då var vigselfrågan, en fråga som jag stilla hoppades skulle börja gå mot sitt slut som debattämne, i alla fall i den inomkyrkliga debatten, eftersom vi har ett kyrkomötesbeslut att förhålla oss till. Beslutet sade förvisso att vi antog en obiblisk vigselsyn, men att både den och den vigselsyn som kyrkan alltid haft, som Jesus hade och som Bibeln fokuserar på, alltså med en man och en kvinna i ett förbund, skulle finnas bredvid varandra.
Förutsättning för att vigas till präst
Men i Kyrkans tidnings rundfrågning framkommer det att man i flera stift ”ser positivt” på att man omfattar den nya synen på vad en vigsel är och att man i Stockholms stift förutsätter att man viger även samkönade par. Ärkebiskop Wejryd betonar dock återigen kyrkomötets beslut, men tar ändå inte tag i det problematiska i att en enskild biskop som han har tillsyn över tar sig alldeles egna friheter (sedan kan det ju ifrågasättas vilken makt som enligt Kyrkoordningen verkligen ligger hos Kyrkomötet/riksplanet och hur mycket som egenligen är stiftens makt i en episkopal kyrka och vilken betydelse det har att Kyrkoordningen säger att församlingen är den fraämsta enheten i Svenska kyrkan, men det är en annan fråga om än viktig, nu är läget att vi ska följa Kyrkomötets beslut vad jag förstår).
Egen ordning?
En intressant fråga infinner sig, kan ett annat stift/en annan biskop bestämma sig för att endast bejaka kyrkans traditionella syn på äktenskapet? Med biskop Brunnes sätt att argumentera så borde det vara möjligt!?
Internationella reaktioner
Ärkebiskop Wejryd har nu också tagit tag i att besvara en skrivelse i vigselfrågan från våra systrar och bröder i Mekane Yesus-kyrkan, undrar om de blir nöjda? Hoppas att våra relationer i alla fall får fortgå!
Men nog sagt om detta, allt gott och Guds rika välsignelse över er, nya kollegor, önskar jag!
Filed under: inför helgen, kristen tro, kyrkligt, vänner | Tagged: biskop, inför helgen, kristen tro, kyrkligt, luleå, prästvigning, svenska kyrkan, vänner | Leave a comment »
Tack alla som förgyllde min trettionde födelsedag på plats och på distans!
Filed under: Familj, personligt, vänner | Leave a comment »
Är ni hemma?
Så ni är hemma!?
Detta är kommentarer som mött oss i helgen. Så var har vi varit då? Rent geografiskt menar jag. Är det Vikbolandet eller Norrköping som avses? Är det Lycksele? Luleå? Nej, det är Skellefteå som varit föremål för visit (och Bodan förstås!).
Hemma?
Detta har fått mig att fundera, vad är hemma? Pumba i filmen Lejonkungen menar att: ”Hemma är där mans sist satte sig!”, i ett bröllopshäfte stod att läsa: ”hemma i är i de människors hjärtan som älskar en”. Allt det där innehålle ju någon slags kärna av tröst, sanning och hemkänsla, tycker jag, men är det det hela? Jag har i alla fall under detta år ägnat mycket tid och energi åt att känna och tänka kring ”hem” och vad som är hemma. Jag kom fram till att det i alla fall inte är att åka bil eller buss emellan Lycksele och Skellefteå, men var är det då? Jag vet inte, men lite tid behöver jag för att känna att jag är hemma och vill vara hemma där jag är.
Ett hem har jag dock alltid, hemmet i Jesu utsträckta händer, eller som Bibeln säger:
Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, herren Jesus Kristus. Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet, ty han har kraft att lägga allt under sig. (Filipperbrevet 3:20-21)
EFS:s profeten Lina Sandell skaldar också förtröstansgivande om vårt hem:
Jag är en gäst och främling som mina fäder här, mitt hem är ej på jorden, nej, ovan skyn det är. Däruppe bor min Fader i härlighet och ljus, där ville jag ock vara uti min Faders hus. Hem, hem, mitt kära hem, ej finns en plats på jorden så skön som du, mitt hem. (Svenska Psalmboken nr. 322)
Nu är det inte så att jag vill sluta jordevandringen, men det är fint att få veta att Gud alltid är med och att vi som kristna är på väg mot Guds ursprungstanke för alla människor, vi har en plats och en uppgift här och nu, men vi har en evig vila, ro och glädje därhemma hos Gud!
Filed under: kristen tro, personligt, psalm, vänner | Tagged: bibel, bibelord, psalm, psalmer, sandell | Leave a comment »
Äntligen har vi så varit på bröllop igen! Men ”återigen” beror inte på att det känns gammalt, tvärtom det känns nytt och roligt, ingen inflation i detta, det var bara min ordlekarådra som tyckte att det var roligt att använda ordet ”återigen” återigen! Vi har återigen varit med och bevittnat och delat glädjen när två älskade och älskande vänner bekräftat sin kärlek och fått Guds välsignelse över sig! Vi fick glädjen att besöka Örebro och Olaus Petri kyrka.
Festsalen skrudad för brödrafolkens väl
Brudparet i fjärran
Svampen gick vidare i pokalform till brudparet E
All lycka och Guds välsignelse över er kära vänner!
Filed under: vänner | Tagged: örebro, bröllop, olaus petri, personligt, vänner | Leave a comment »
En händelserik tid har det varit: tack alla som förgyllt livet! Händelserik såtillvida att släkten på båda sidor har varit välrepresenterad, mödrar och fäder, mormor och morfar, moster och morbror, dessutom ett litet kusinbarn nytt i världen, vi ber och håller tummarna! Bröllop har vi firat i Örträsk.
Bjuder här på lite glimtar ifrån denna tid (den lille H får ni dock föreställa er, tänk sött!):
Vila
Arbete
Örträsk, videunderligt vackert, dessutom ett utmärkt väderbönesvar av vår Herre
Etiopisk buffé och mer traditionell bröllopstårta. Gott!
Utsikten i annat ljus
Rikedom känns dom en bra sammanfattning av hur det är med de nämnda och de onämnda människor som besöker och som vi får besöka.
Filed under: Familj, vänner | Tagged: familj, personligt, vänner | Leave a comment »
Ska snart till flygplatsen och hämta celebert besök, först lite predikoförberedelser inför påskdagen dock. Men däremellan kommer ju skärtorsdag och långfredag och påsknatt. Tidigare predikningar (Anna-Saras och Martins) kan avnjutas i väntan på kommande.
Eftersom det inte direkt flyter i kontakten mellan dator och blogg i Skellefteå så har nu mor och far återvänt till Vikbolandet. Tack för besöket!
Och tack alla som förgyllde min och min sambos inflyttningsfest! :-)
Filed under: Familj, inför helgen, inför veckan, vänner | Tagged: inför helgen, inför veckan, personligt | Leave a comment »
Under trettonhelgen var vi på bröllop i Älgarås kyrka. Snöigt och vackert och kära människor som knöt hymens band. Underbart! En liten glimt av detta följer:
Filed under: vänner | Tagged: personligt | 2 Comments »
Livet Gud och allting 