Under vår resa genom Sverige så fick vi ibland hälsningar ifrån ovan.
På vägen ned kom hälsningen ifrån hemmet i Lycksele
Andra gånger kom hälsningen ifrån vår Herre, som gjorde sig påmind genom den mängd kyrkor som vi passerade på vår resa
Glimåkra kyrka i bakgrunden
Filed under: kristen tro, personligt |
Livet Gud och allting 
Så kan man se det eftersom det ju endast finns Kristi kyrka/Kristi kropp egentligen, som är en andlig byggnad av levande stenar (1 Petrusbrevet 2:4ff). Som kristen är man en del av ett folk eller något, alltså något som också fysiskt syns (ex. 1 Petrusbrevet 2:9-10).
Kyrkan är således både synlig och osynlig, kanske kan man säga att kyrkornas, liksom alla kristnas, uppgift ändå är att just hälsa ifrån ovan?
Alltså att berätta om att Gud räddar ifrån synden, onskan och döden genom Jesu död och uppståndelse och att detta erbjudande gäller alla, inte bara någon lite exklusiv grupp av särskilt duktiga, utan alla människor, från Hitler till Moder Theresa (sedan är det upp till oss var och en att beakta och sedan bejaka eller förkasta erbjudandet).
Kanske kan man säga så?
Fast kyrkor har ju inte mycket med gud att göra, det är ju faktiskt människans påhitt, eller?