Svenska kyrkans kyrkomöte har haft sin första session denna vecka och därför har jag befunnit mig just där, i Uppsala, tisdag-fredag. Kyrkomötet fyller mig med blandade känslor. Det är en fantastiskt mötesplats för människor från hela vårt land, från alla möjliga fromhetsinriktningar (eller inga inriktningar alls) och det är full fart från morgon till kväll! Det är härligt!
Samtidigt är Kyrkomötet mycket en blek kopia av Sveriges Riksdag. Det är mycket som är som det alltid har varit, det är dolda maktstrukturer och fiffel i korridorerna. Det kan vara svårt att veta hur man ska kunna påverka i ett sådant sammanhang. Särskilt tydligt tycker jag att det har blivit nu när vi ska behandla frågan om hur Svenska kyrkan ska definiera det kristna äktenskapet, helt plötsligt händer det en massa saker och ingen vet egentligen hur det gick till. I början av året skulle vi definiera äktenskapet som en relation mellan en man och en kvinna. Nu är man konstig om man tycker så. Jag har svårt för dessa tvära kast, då förlorar den demokratiska processen mitt förtroende. Vilka bestämmer och hur? Jag har under veckan suttit i gudstjänstutskottet som har behandlat denna fråga, i vilken jag har reserverat mig till förmån för det äktenskapsbegrepp vi har i dagsläget. Jag tror att det skadar Svenska kyrkan på många sätt om denna fråga drivs igenom, särskilt nu.
Dag Sandahl bloggar också om detta, om än understundom lite väl spydigt…
Såhär vackert är det i Universitetshusets aula där kyrkomötet hålls. Foto: IKON
Livet Gud och allting 
Kommentera