Om ”Om Jesus” och om käpphästar

Jag har just börjat läsa boken Om Jesus av Jonas Gardell. Anna-Sara har sagt att jag inte får ”käpphästa” när jag gör det. Med ”käpphästa” menas att tjata om mina favoritämnen, som är väldigt förutsägbara för min livskamrat, och att göra det i hög grad. Jag tror att när det gäller något sådant som att greja med Bibelns trovärdighet och den ”historiske Jesus” så har jag väldigt nära till käpphästningen.

Jag vet inte om käpphästnings-förbudet också gäller på bloggen? Jag tror att Anna-Sara är nöjd så länge hon slipper höra samma sak om och om igen. Problemet är ofta inte att hon inte håller med, men att hon tycker att man kan nöja sig med att orera om ett ämne lite mer kortfattat och lite mer sällan än vad jag tycker (eller gör).

Åter till boken, nu när jag kommit ut som Gardell-läsare. Jag kan också avslöja att jag läste Om Gud när den kom. Jag förväntar mig att finna ungefär samma sak nu som då: En del tänkvärda och intressanta frågor och frågeställningar, men en ganska smal forskningsfora som presenteras som om den vore all forskning som finns, eller i alla fall en väldigt stor del av huvudlinjerna, och som blandas ihop med Gardells eget tyckande och också blandas med ömsom hållningen att inget i Bibeln egentligen går att veta om det stämmer och hållningen att man kan bygga resonemang och hämta information i från bibeltexten.

Jag vet inte om jag kommer att finna detta, men efter de första kapitlena kan jag ana denna tendens, och med erfarenheterna från Om Gud så misstänker jag att det kommer att sluta så. Tyvärr.

Tyvärr av flera skäl, dels det skälet att jag gillar mycket av Gardells humor och hans sätt att presentera allvarliga saker så att skrattet fastnar i halsen och hans poäng sätter sig i hjärtat. Dels tyvärr för att fler än en recensent, och säkert läsare, utan så mycket teologikunskap verkar tro att mängden fotnoter ger trovärdighet och tyngd åt Gardells bok, men jag menar att det är fotnoternas innehåll som är relevant. Det blir ju lite intressant när inte bara Gardells berättarteknik och bokens litterära höjd bedöms, utan även Gardells kunskaper, av olika teologiska ”närapåteologianalfabet-skribenter” i recensioner  (exempel: Västerbottens-Kuriren, Norrköpings-Tidningar, Norrbottens-Kuriren).

Vad vet de om teologi? Vad vet de om Gud? Hur kan de bedöma det som de ger ett omdöme om?

Det braiga är förstås att vår Herre och frälsare blir ett ämne som kommer upp i det offentliga samtalet.

2 svar

  1. Hej, heter Andreas.

    På tal om det du skrev nu; man ska väl inte behöva ha nån professorsgrad för att tala om Gardells bok? Jag har inte läst boken, tror att den innehåller bara svammel.

    Men det lustiga är att den där Gardell hela tiden väcker nåt hos folk, han är en person som folk måste tycka till om tydligen, han gör så folk skrattar och det måste jag erkänna att jag gör också ibland även om jag egentligen inte gillar Gardell.

    Hörde att han skrivit att Jesus var nån idiot som inte hade vare sig tänder eller kunde läsa, men det vet väl inte han heller?

    Men det finns en viktig sak Martin: När man hör saker och ting, t.ex. läser en bok som du gör nu, så ska man nog komma ihåg att se helheten, kanske inte haka upp sig på att det är en viss herr Gardell (som man är van att se som narr på scenen) som skrivit det, utan se om det faktiskt kan ligga nånting i det som står. Men som sagt har inte läst boken och vet inte om jag har lust till det heller. Ska jag säga sanningen så är jag trött på en massa böcker som förmodligen bara vill smutskasta kristendomen; fast jag tänker mig det finns värre böcker som t.ex. ”Illusionen om Gud” av Richard Dawkins.

    Hej då.

  2. Hej Andreas!
    Trevligt att du kikat in! Tack för kommentaren och tack för den goda tonen, trots att du verkar ha lite invändningar. Det är en god sak, både att ha invändningar som man luftar och att göra det i en god ton!

    Tre ytterliggare tankar far genom mitt huvud:
    Jag börjar från slutet av din kommentar. Dawkins har jag läst lite av, det är lite mer avancerat att se igenom. Oftast får jag gå på hur det filosofiskt håller ihop när han predikar, jag vet ju inte alltid hur det står till med en del fysikaliska fakta han menar sig presentera. Med filosofi kommer man dock rätt så långt.

    Gardell väcker något, därför vill även jag se vad det är. Som vanligt när det gäller kristen tro är det hur det förhåller sig till Skriften och hur man förhåller sig till den verkliga historien som är det viktiga.

    Avslutningsvis något om inledningen i din kommentar. Jo, man måste faktiskt vara professor, eller i alla fall kunnig. Det gäller för om man ska uttala sig om hur trovärdigt det han skriver är. Ska man bara säga om man tyckte det var kul att läsa, då kan man säga det utan fackkunskaper. Avslutar med ett exempel, om någon skriver en avhandling/uppsats inom kärnfysik, då kan inte en doktor i svenskt 1600-tal vara opponent.

    Alltså: För att kunna tal om bokens ”Om Jesus” trovärdighet så räcker det inte att vara journalist, man måste också ha exegetiska, och andra adekvata, färdigheter och kunskaper.

    Hoppas jag, på ett trevligt (om än ett något långrandigt) sätt gjort min sak klar!?

    Tack igen för din kommentar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: