Den andra maj fylldes Sveriges huvudstad av 18000 Jesushyllare! Fantastiskt!
Jag var på plats förra året, mycket gott tyckte jag. Jag känner viss saknad över att inte ha varit där i år, men jag gläds så här på distans över den stora uppslutningen av människor och all bön för Sverige som skedde!
Filed under: kristen tro, kristen tro och samhälle, kyrkligt | Tagged: kristen tro, kristen tro och samhälle, kyrkligt |
Livet Gud och allting 
Jesusmanifestationen var ännu bättre i år! Och i avsaknad av officiell representant från Sv K (Åke Bonnier var dock där ändå) blev biskop Anders Arborelius allas (18000) vår biskop. (Jag såg dock biskop Beijer från Missionsprovinsen också, men han är ju bara giltigt och inte lagligt vid biskop i Svenska kyrkan).
Absolut var det en glädje att få träffa dig, kära syster! När Gud stänger en dörr så öppnar han en annan, kanske kan man se det så? Välsignelser fick vi ju i alla fall, nu genom dig! Tack för att vi fick träffa dig!
Jag förstår inte riktigt resonemanget med Pride? Jag vill minnas att delar av organisationen Svenska kyrkan på ganska så officiell nivå (ärkebiskopen och Stockholms biskop deltog väl) deltog i Pridefestivalen och tågade i prideparaden under devisen ”Störst av allt är kärleken”?
Jesus är förvisso en stötesten som man lätt faller på och en dårskap för världen, men som det står på Jesusmanifestationens hemsida:
”Jesusmanifestationen vänder sig inte mot något, är ingen demonstration och marknadsför inte någon särskild kyrka. Jesusmanifestationen lyfter fram kärnan i den kristna tron som vi alla kan samlas omkring, det som förenar oss – Jesus Kristus.”
Pride finns med i mina förböner!
Men att få träffar er var ju också en fantastisk sak att få göra i denna helg fylld av demonstarationer.
Kram Ylva
Vänta Bara Tills Pride^^