Nu inleds stilla veckan. Jesus har tågat in i Jerusalem, till folkets jubel, och i många kyrkor är det nu andakter och bibelläsningar från Markusevangeliet varje dag under veckan fram till skärtosdagsmässan på torsdag. Den dag då det nya förbundet mellan Gud och oss människor instiftades i den sista måltiden (Jesu instiftande av nattvarden. Förbundet beseglas/fullbordas sedan i Jesu plågor och lidande på korset på långfredagen.
Vi lever hela året, och särskilt dagarna efter sabbaten (ett krångligt sätt att säga söndag), i kraft av och i ljuset av Jesu uppståndelse. Denna vecka går vi dock mot döden, Jesu död och våra synders begravning.
Denna vecka firar vi att det inte finns några hinder mellan oss och Gud. Vi är välkomna att ta emot alla Guds gåvor, särskilt den helige Ande, genom att sätta vår tillit till att Jesu död och uppståndelse helt öppnar vägen till Fadern för oss.
Kanske blev detta teologens betraktande av stilla veckan? Kanske blev denna betraktelse en akademisk utläggning av kristendomens kärna istället för ett livgivande evangelium? Kanske är det så, och det må så vara, det viktiga är att vi var och en tar till oss Guds kärlek till oss och sedan verkar för att alla andra också får del i detta fantastiska som korset och Jesu död och uppståndelse innebär för var och en av människosläktets barn.
Filed under: inför veckan |
Livet Gud och allting 
Jo, ganska. Varje dag i sk. ”Stilla veckan”. Det är ock ganska trevliga tillställningar där vi följer Markusseriens alla texter. I stort sett varvar vi dem med sång och musik. Bara en påsknattsmässa i Morö-Backe (på fyra kyrkor). Kul det här med påsken!
Hur ser det ut i era församlingar, med passionsandakter, påsknattsmässa m.m.? Är det fullt ös nu?