När detta inlägg först kom till, för ett par dagar sedan, så visste jag inte att den kommande söndagen hade utropats till ”Äktenskapets dag” av Svenska Evangeliska Alliansen, det gör kanske inlägget än mer spännande.
Låt dock inte det vara ett hinder för att se de goda poängerna i inlägget.
Det är en svår balansgång mellan att framhäva det Gudi behagliga (så som jag uppfattar det) i en fungerande familj, bestående av minst en kvinna och en man (och kanske fler till exempel barn, föräldrar och andra) och att inte lyckas trampa ned varenda människa som inte lever exakt så. Att sedan detta med familjens vara eller inte vara är en stridsfråga med gamla anor och stolta traditioner av övertoner, hetsiga tongångar och ideologisk enögdhet, istället för en mänsklig och resonerande och kärleksfull ton gentemot varandra gör det extra delikat att uttrycka några tankar överhuvudtaget.
Så varför gör han det då? Delvis för att jag tror att den mänskligt sätt bästa, alltså i överensstämmelse med de specifikationer (om detta uttryck som för tankarna närmast till produktion av exempelvis bilar) som Gud givit oss människor, och det samhälleligt klokaste förhållningssättet är att på allt sätt värna stabila familjer med goda relationer. Jag tror helt enkelt att det är bäst för oss.
Med detta inte sagt, som den uppmärksamma läsaren nog noterat, att alla andra sorters relationer och sätt att leva är helt ofunktionella eller i varje given stund och situation sämre/skadligare (eller ens dåligt/skadligt jmfört med givna alternativ) än en familj i enlighet med vad jag skissade på här ovan.
Ett annat skäl till att jag tar upp detta just nu är för att jag blev påmind om att allt i samhället inte är så dumt, ibland springer man på oväntade glädjeämnen, som dessa två i från Skellefteå:
Teliabutiken i Skellefteå försöker locka oss in till sig med detta budskap
I Skellefteå finns det också en advokatbyrå/juristfirma med namnet ”Familjens jurist”.
Och kanske borde vi vara fler som är just det: Familjens jurist, eller familjens värnare.
Det handlar om allt från lagstiftning som kan gagna eller motverka familjer, eller som kan motverka relationen barn till förälder eller som kan motverka barnens bästa, till hur vi själva handlar gentemot våra familjer. Arbetet och olika ”förverkliga dig själv-projekt”, eller egotrippar av olika slag har ofta en stor påverkan på våra relationer och på våra familjer.
Sedan är det ju som så att det finns allt för många som inte funnit sig vad de tror är sin livskamrat, och de som funnit någon som inte är livskamraten utan en tyrann, eller de som är kallade att inte finna någon alls. Dessa ovanstående rader är förstås inte till för att köra ned något vast och obehagligt i halsen på er, utan jag delar (så gott jag kan, jag försöker och vill i alla fall) den frustration och sorg och längtan detta kan ge upphov till.
Filed under: kristen tro, kristen tro och samhälle |
Kommentera